Blogginlägg

”Maraton”

Postad: 1999-10-22 16:07
Kategori: Skiv-recensioner

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 22/10 1999.

PUGH
Maraton
(Metronome)


Jag vet inte vad jag hade väntat mig. Först blir jag likgiltigt besviken, sedan upptäcker jag varje läcker detalj efter varandra och nu, efter åtskilliga genomlyssningar, framstår "Maraton" som både homogen och stark.
   Homogen för den tålmodige, vill säga. Otroligt jämn för den som står ut med ett och annat naivt rim, några tydliga retro-ekon med ett sound som närmast får beskrivas som primitivt och en avslutande instrumental bagatell utan både rim och reson.
   "Maraton" tittar inte framåt mot nya, spännande ljud. Däremot återskapar skivan, nästan med spöklik känsla, det åldriga 70-talssoundet. Enkelt men tajt, naivt men genialt och Pugh har skrivit sina mest hederliga sånger på år och dag.
   Det måste vara 25 år sedan han gjorde en skiva med samma dignitet, då är det ursäktat med ett och annat eko från förr. Både från hans egen karriär och andras. "En medelklass lågutbildad man" (bara Pugh kan uppfinna en sån titel utan att kultstämpeln naggas i kanten) är riffig och stark som en 90-tals-variant på "Hogfarm". "Om jag fick ha dej nu" är en typisk Pughish omskrivning av "Twist & shout".
   Så har vi på flera spår, "Offer", "Dinosaurie" (skriven av 3/4-delar Grymlings) och "Spårljus", den där familjära men pricksäkert personliga Pugh-mixen av akustiskt och elektriskt arrangemang som löpt som en röd tråd sedan 70-talets inledning till nu.
   Och de där till synes anspråkslösa rocklåtarna, "Välkommen hem", "Jeans och läder" och "Nästa hållplats blues" i brytpunkten mellan blues, boogie och shuffle, som Pugh gör till sin egen rock med hjälp av finurligt ihopsnickrad svensk vardagspoesi.
   Vad jag egentligen bara saknar är en lång, episk, självbiografisk sång döpt efter albumets titel.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (413)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (55)
Konserter (227)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (47)
Maxi12" (35)
Minns (113)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Oktober 1999 >>
Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31

Perre 7/06: Klockren analys av plattan som i mitt tycke är hans starkaste ögonblick Konsert...

Jan Lennell 3/06: Tack för en intressant redogörelse för ett fantastiskt album. Hörde det första g...

Björn Pettersson 31/05: Minnet är gott men kort, Tom Petty var förband vid konserten 1977😔...

Björn Pettersson 31/05: Jag var också på konserten 1976 och minns också det då lite okända förbandet Tom...

Björn 3+7=11 23/05: Bra jobbat redaktören, så var det där med en egen "Bloggkategori" för Magnus Lin...

Arkel 7/05: Re: Minnen spelar spratt - eller????. För 10 000 år sen var jag på Malmen och h...

Zoli 6/05: Hej, Little Richards skivbolag hette inte Speciality utan Specialty. Alltså, a...

Uffe Ericson 5/04: The Searchers gjorde sin absolut sista live spelning den 31 mars i år och har n...

jeff christer 1/04: Har läst dina fina artikel om dom två sire skivorna , mycket bra . har båda p...

Björn Stein 18/03: Relaterat: Ian Dury hyllar sin hjälte under 3.33 på den fantastiska Sweet Gene V...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.