Blogginlägg

”Maraton”

Postad: 1999-10-22 16:07
Kategori: Skiv-recensioner

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 22/10 1999.

PUGH
Maraton
(Metronome)


Jag vet inte vad jag hade väntat mig. Först blir jag likgiltigt besviken, sedan upptäcker jag varje läcker detalj efter varandra och nu, efter åtskilliga genomlyssningar, framstår "Maraton" som både homogen och stark.
   Homogen för den tålmodige, vill säga. Otroligt jämn för den som står ut med ett och annat naivt rim, några tydliga retro-ekon med ett sound som närmast får beskrivas som primitivt och en avslutande instrumental bagatell utan både rim och reson.
   "Maraton" tittar inte framåt mot nya, spännande ljud. Däremot återskapar skivan, nästan med spöklik känsla, det åldriga 70-talssoundet. Enkelt men tajt, naivt men genialt och Pugh har skrivit sina mest hederliga sånger på år och dag.
   Det måste vara 25 år sedan han gjorde en skiva med samma dignitet, då är det ursäktat med ett och annat eko från förr. Både från hans egen karriär och andras. "En medelklass lågutbildad man" (bara Pugh kan uppfinna en sån titel utan att kultstämpeln naggas i kanten) är riffig och stark som en 90-tals-variant på "Hogfarm". "Om jag fick ha dej nu" är en typisk Pughish omskrivning av "Twist & shout".
   Så har vi på flera spår, "Offer", "Dinosaurie" (skriven av 3/4-delar Grymlings) och "Spårljus", den där familjära men pricksäkert personliga Pugh-mixen av akustiskt och elektriskt arrangemang som löpt som en röd tråd sedan 70-talets inledning till nu.
   Och de där till synes anspråkslösa rocklåtarna, "Välkommen hem", "Jeans och läder" och "Nästa hållplats blues" i brytpunkten mellan blues, boogie och shuffle, som Pugh gör till sin egen rock med hjälp av finurligt ihopsnickrad svensk vardagspoesi.
   Vad jag egentligen bara saknar är en lång, episk, självbiografisk sång döpt efter albumets titel.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (59)
Blogg (397)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (53)
Konserter (226)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (45)
Maxi12" (35)
Minns (105)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Oktober 1999 >>
Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31

Gertrud 26/08: Hejsan! Läser ditt inlägg idag, och vill berätta en liten historia som hände mig...

Per Lindmark 21/08: Upptäckte din blogg idag och svävar runt på moln. Vilken guldgruva. Riskerar at...

Tommy Näzell 17/08: Tack för att du lagt upp detta Håkan. Det återkallar sköna minnen, vi var några ...

Per Magnusson 12/08: Hej Håkan, det skall bli spännande att följa din topplista gällande det bästa fr...

Tuffe Tom 24/07: Hej Håkan! Håller med om att Damn...kan vara höjdpunkten ihop med Hard Promis...

Mikael 18/06: Jag är helt enig med dig. Detta är Springsteens masterpiece! Helt oöverträffad i...

Lise-Lotte Andersson 12/06: Hej, Var på Bristol i Södertälje och såg Steve Gibbons kommer inte ihåg vilket ...

Bubbert 17/05: Det stämmer väl inte riktigt att Neil Young skrev den mycket personliga sången ”...

Mikael 7/05: Jag tycker nog du underskattar albumet "George Harrison", som jag tycker är ett ...

Jesper Larsson 27/04: Bra recension. Den konserten skulle man ha varit på! Briljant band som jag aldri...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.