Blogginlägg

Hög magisk nivå på konserten

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 10/10 1999.

RON SEXSMITH
Södra Teatern, Stockholm 8/10 1999

I det musikaliskt minst sagt brokiga 90-talet är det Ron Sexsmith som målar med de vackraste och mest innerliga färgerna. För den som till äventyrs inte känner till den ödmjuke och ofta lågmälde
kanadensaren kan jag berätta att han sedan 1995 gjort tre osedvanligt bra skivor. Med ett jämnstarkt material som låter tala om sig alltmer.
   Efter två tidigare svängar till Sverige har ryktet om hans unika förträfflighet växt. Och han får nu betraktas som en stjärna, åtminstone i de initierade kretsarna.
   Men det var en anspråkslös och sympatisk herre som tog emot på ett utsålt (400 personer) och ljuvligt stilfullt Södra Teatern i fredagskväll. Inbjudna till ett samkväm, en audiens, ville den högtidliga atmosfären i den gamla teaterlokalen vid Mosebacke torg aldrig riktigt spricka ut i en reservationslös hyllning. Publiken tackade artigt efter varje låt, lyckades utan större besvär få tillbaka Ron för en handfull extralåtar men den gränslösa hysterin ville aldrig riktigt infinna sig.
   Ändå är jag övertygad om att majoriteten av publiken, inklusive Plura från Eldkvarn och Lars Winnerbäck, lämnade konserten mer än tillfredsställd. Trots kanadensarens nästan blyga framtoning finns det gränslöst självförtroende i Rons sånger. Ett material som på konserten aldrig sviktade och gjorde upplevelsen än mer imponerande.
   Han turnerar för att marknadsföra senaste albumet, otroligt starka "Whereabouts", men valde att göra nästan lika många låtar från förra skivan, lika underbara "Other songs". Tillsammans med några låtar från debutskivan blev det en scenrepertoar av sällan skådad styrka.
   Med ett litet band, Don Kerr, trummor, och Tim Vesely, bas, som lyhört och elegant förstärkte Rons mästerliga låtar. Som när de spelade cello respektive dragspel gav några låtar än mer emotionellt djup.
   Även när Ron satte sig vid den svarta flygeln och ensam framförde några låtar, bland annat den helt överraskande Springsteen-covern "Factory", var det hög magisk nivå på konserten.
   Det var ingen stor show, Rons gester var små och kommentarerna var anspråkslöst tillbakadragna, men innehållsmässigt var det en av de starkaste konserterna jag upplevt.

Ron Sexsmiths låtar (ej i ordning):
Secret heart
Lebanon, Tennessee
Speaking with the angel
Heart with no companion
First chance I get
Wastin´ time
Thinking out loud
Strawberry blonde
Thinly veiled disguise
Nothing good
Pretty little cemetery
Clown in broad daylight
Honest mistake
April after all
Still time
Right about now
Riverbed
Feel for you
In a flash
The idiot boy
One grey morning
Every passing day
Seem to recall
Factory (Springsteen)
?? ("this is a real old one")

/ Håkan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.