Blogginlägg

Nisse Hellbergs fräsande rock n roll-underhållning

Postad: 2009-11-17 23:57
Kategori: Konserter

KONSERT
Nisse Hellberg
Stadsteatern, Skövde 17 november 2009
Konsertlängd: 19:02-20:27 (85 minuter)
Min plats: Rad 6, plats 181, ca 7 meter från scenen lite snett till höger


Jag och Tåte har varit i Skövde. Kom hem alldeles nyss. En nätt och bekväm kvällsutflykt från Örebro på drygt en timme med tåg. Anledning: Nisse Hellberg. När artister inte kommer till Örebro, och den utvecklingen ökar oroväckande starkt, får man ta sig till andra städer och andra lokaler. Skövde Stadsteater var en ny upplevelse, en liten gemytlig teaterlokal där man både hörde och såg bra. Och Nisse med band bjöd på en fräsande rock’n’roll-underhållning.
   Lockad av soundet på den senaste skivan, den akustiskt inspelade ”En modern man”, ville vi nog uppleva hela konserten från den vinkeln men fick blott några låtar i de anspråkslösa men hårt svängiga arrangemangen. Men Hellberg är ju en låtsnickare av rang så inget kunde egentligen störa upplevelsen på en konsert där Nisse på mindre än 90 minuter bjöd på 21 låtar utan att det på något sätt kändes stressigt, opersonligt eller enbart på rutin.
   Nisse kom in på scenen och förklarade att han har sina rötter i Skövde (och två örebroare satt som fågelholkar…) "men vi ska väl inte tjata om det ännu en gång”. En förevigt ung Nisse, som ikväll inte såg en dag äldre ut än, säg, 2002, 1994 eller 1987, drog sedan igång med ”Den står där du ställt den” och den tajta underhållningen med rock’n’roll, blues, rockabilly, några smäktande dansbandstoner och lite pop i olika doser var oavbruten hela konserten igenom.
   Hans lilla band på tre, populärt kallat Helltones, kompade föredömligt. Janne Lindéns gitarrer, såväl den akustiska dobron och elgitarrerna, var ju ett under av välljud som med sitt sound placerade låtarna i 50- och 60-talet men var lika moderna för det. Affe Östlund gjorde konster med sin ståbas medan han kompade tungt och trummisen Marcus Källström sjöng nästan lika mycket som han spelade taktfasta trummor.
   Inledningsvis var Nisse lite återhållsam som gitarrist men från nionde låten, strax efter det akustiska partiet, började han ta över soloinsatserna på sin gitarr.
   Låtrepertoaren hade sin tyngd i Nisse Hellbergs tre senaste soloskivor med två outsiders, ”Blues ABC” och ”M/S Colinda”, från 1994. Jag återupptäckte några av de mindre aktuella låtarna, ”En doft av läder, ”Tufft jobb”, ”Annorlunda virke” och ”Grön december”.
   Men det var för den senaste skivans låtar vi kom och de sju aktuella låtarna var följaktligen konsertens mest intressanta innehåll. Med viss övervikt för ”Bok i retur” och ”Gräver där jag står”, med Lindén på dobroslide och Hellberg på akustisk gitarr. Men även ”Liten blå syster”, som Nisse framförde ensam i en sparsamakad version som han jämförde med den ursprungliga demoinspelningen, och instrumentallåten ”Ocean boy” med klingande twangiga ”Apache”-toner var ren och skär njutning.
   Underhållning som fick sitt crescendo när Nisse och bandet återkom för sista gången och gjorde en svidande rock’n’roll-återblick hos Eddie Cochran och Charlie Rich.

Låtarna:
Den står där du ställt den
Snackbar blues
En doft av läder
Alltid hem, hem, hem
Tufft jobb
En stad som aldrig vaknar
Bok i retur
Gräver där jag står
Låt kvasten gå
Annorlunda virke
Håller min dörr på glänt
När det regnar silver och guld
Grön december
Blues ABC
M/S Colinda
Kul att ses, tack och adjö

Extralåtar:
Liten blå syster
Ocean boy
Lyckliga gatan

Extra extralåt:
Jeannie, Jeannie, Jeannie/Break up

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (59)
Blogg (380)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (10)
Jul (51)
Konserter (204)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (43)
Minns (101)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< November 2009 >>
Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30            

Anders Thelin 7/10: Hej Håkan Tillhör också den exklusiva skara som har El Mirage i samlingen, inkö...

Bubbert 3/10: Bekantar mig precis med hans återföreningsskivor med Mudcrutch (2008 och 2016), ...

Wendyanne 14/09: Är ganska säker på att spelningen med King Kurt på Kolingsborg var på våren 1983...

stefan 13/09: Billy spelar bara på Marlboro Man och enligt mig så är den första versionen de g...

Janne Lennell 2/09: Lipstick.. och Have...är ju en fantastisk avslutning på första sidan...

Janne Lennell 2/09: The Vanjas (som jag såg förra året på Rosengrens) i all ära..men The Magnettes s...

Bubbert 26/08: Wow, Caroline Giertz från TV7:s flummiga spökprogram!...

Anders 24/08: Är det månne Motors som ligger på parkettgolvet?...

Janne 14/08: Fantastisk platta. Jag har läst att Hiatt skrev "Have a little faith in me" i st...

Lennart 7/08: Hej! Var också på nämnda konsert och mitt minne från den är/var att J Geils B...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.