Blogginlägg

Soundtracks: "Good will hunting"

GOOD WILL HUNTING (Capitol, 1997)

På omslaget till det här soundtracket ståtar Robin Williams och Matt Damon, som spelar två av huvdrollerna i den här filmen, men ingen av dem tar tack och lov en ton på den här skivan. Däremot är det skivan (och filmen) där kultförklarade singer/songwriter-artisten Elliott Smith gör debut i stort sammanhang. Det leder så småningom till en Oscars-nominering men ingen vinst ty det priset tog Celine Dion, med ”My heart will go on”, framför ögonen på Smith.
   På den här skivan äger Smith en stor plats när han bidrar med sex låtar, fem tidigare utgivna och en helt ny, ”Miss misery”. Det var den senare låten som han Oscars-nominerades för och inte nog med det. Han ställde sig upp på galan på scen i vit kostym och framförde låten. Jag glömmer det aldrig.
   Hans övriga låtar på skivan är hämtade från de tidigare skivorna ”Roman candle” (1994) och ”Either/Or” (1997).
   Men det är också ett soundtrack som innehåller lite för många låtar i kategorin ”gammal skåpmat”. Gerry Raffertys ”Baker street”, ” Al Greens version av Bee Gees ”How can you mend a broken heart” (där kompet, hammondorgeln, kören, det komprimerade stråkarrangemanget och Greens falsett är himmelskt vackert!) och The Waterboys ”Fisherman’s blues” är bra låtar men stör nyhetsvärdet och helheten på skivan. Tillsammans med tidigare utgivna men inte så kända låtar med Dandy Warhols, Jeb Loy Nichols och Lucious Jackson.
   Filmmusikskrivaren Danny Elfman ansvarar för filmens musik och hans stråkarrangemang på Elliott Smiths ”Between the bars”, hans egna ledmotiv och den avslutande finallåten, inbäddad i symfoniskt arrangemang, är väldigt vackert.
   Elfman ligger bakom musik till filmer som ”Batman”, ”Beetlejuice”, ”Mission impossible” och tv-serien ”Desperate housewifes”.
   Tillsammans med pärlan ”Miss misery”, där man kan dra paralleller med Simon & Garfunkel, är Smiths återupptäckta låtar ”Angeles” och ”Say yes” makalöst vackra bidrag till filmen.

Innehåll:
1. Between the Bars [Orchestral] - Elliott Smith
2. As the Rain - Jeb Loy Nichols
3. Angeles - Elliott Smith
4. No Name #3 - Elliott Smith
5. Fisherman's Blues - The Waterboys
6. Why Do I Lie? - Luscious Jackson
7. Will Hunting [Main Titles]
8. Between the Bars - Elliott Smith
9. Say Yes - Elliott Smith
10. Baker Street - Gerry Rafferty
11. Somebody's Baby - Andru Donalds
12. Boys Better - The Dandy Warhols
13. How Can You Mend a Broken Heart? - Al Green
14. Miss Misery - Elliott Smith
15. Weepy Donuts - Steve Bartek, Danny Elfman

/ Håkan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.