Blogginlägg

”Vi som aldrig landat”

Postad: 2004-02-17 16:33
Kategori: Skiv-recensioner

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 17/2 2004.

Patrik Isaksson
Vi som aldrig landat
(Columbia/Sony)


Nu har stunden kommit till Patrik Isakssons viktigaste beslut: Ska han bli en lättglömd two-hit-wonder eller vill han gå vidare, utvecklas och ta chanser.
   Med facit hand, nya skivan, lutar det dessvärre åt det negativa hållet. Allt är bäst som det var och mitt mål är att bli mycket spelad på Radio Rix, tycks han tänka.
   För det har inte hänt så mycket på hans tre album. Att följa upp sin förhållandevis framgångsrika debut med en snarlik skiva är väl ett godkänt koncept men nu verkar hans musikaliska bana vara lika beige som hans skjorta.
   Och då är jag i själva verket inte alls så missnöjd med varken texter eller melodier. Däremot är produktionen, Peter Kvint är ny producent, så sanslöst insmickrande med tungt lastade arrangemang, körer, stråkar och många instrument, att den inte lämnar över något till lyssnarens fantasi.
   Musikaliskt är det antingen blekt och lättsmält eller tredje gradens stölder från E Street Band eller Meatloaf.
   Här finns starka texter, uppbrott och olycklig kärlek, som helt försvinner i det radiovänliga soundet. Och det känns som om Patriks ambitioner som textförfattare slarvas bort rejält på den här skivan.
   Här skulle han ha kunnat lärt sig mycket av Peter LeMarc, som faktiskt skrivit en text tillsammans med Patrik på den här skivan, och hans senaste skiva där arrangemangen är så lågmälda att varje strof sjungs för att aldrig glömmas.
   I den känsliga omgivningen hade låtar som ”Det kunde varit jag” och ”Balladen om ensamhet” varit oändligt mycket mer värda.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (408)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (55)
Konserter (227)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (48)
Maxi12" (35)
Minns (113)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Februari 2004 >>
Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29

Björn Stein 18/03: Relaterat: Ian Dury hyllar sin hjälte under 3.33 på den fantastiska Sweet Gene V...

Tommy 18/03: Det har kanske inte med saken att göra, men jag vill påminna om Ian Dury&The Bl...

Janne 15/03: Van Morrisons No guru no metod no teacher gick inte hem, ser jag. Smaken är olik...

Bubbert 13/03: Vad har hon pysslat med sedan 1986/1987 ?...

Bubbert 2/03: Liten petitess, årtalet i bildtexten ska vara 2019, inte 2018....

Perre 1/03: Håkan, tack för den bästa runan som skrivits såhär dagarna efter...

Peter Lundmark 27/02: Saknad, men aldrig glömd....

Björn Stein 27/02: "Jag sitter ensam på min kammare och slåss med tomma ord Blickar tankfullt ut p...

Björn Stein 27/02: Tack Håkan...3+7=11 ...

Dan Jansson 25/01: Hej! Läser med nöje din artikel om Basse Wickman. Själv håller jag på med en ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.