Blogginlägg

"Lyckliga hundar"

Postad: 2003-04-10 11:56
Kategori: Skiv-recensioner

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 10/4 2003.

WILMER X
Lyckliga hundar
(Capitol/Hi Fidelity/EMI)


Tre år efter den senaste ordinarie studioskivan är detta X-ordinära skånska rockband tillbaka med ännu en skiva på toppen av sitt kunnande.
   Efter två envist rockande skivor, ”Primitiv” och ”Silver” med all den omväxlande styrka som låtskrivaresset Nisse Hellberg kan uppfinna inom gränserna mellan några få riff, har bandet nu backat i ambitionerna att vara homogena och enkelt träffsäkra. Och ännu en gång öppna dörren för intressanta gästartister.
   Wilmer X målar med fler färger än på många år.
   I form och sound påminner ”Lyckliga hundar” om en anspråkslös motsvarighet till ”Mambo feber”, detta totala styrkebevis till dubbelalbum som kom för tolv år sedan.
   Det är samma breda mix, samma hisnande tvära kast mellan musikstilar och samma X-klusivt höga lägstanivå rakt igenom hela skivan.
   En förklaring är producenten Dan Sundqvists återförening med Wilmer. Han har en magisk påverkan på både utformning och låtskrivande. Han kan få bandet att låta både rock, pop och till och med schlager i en och samma låt (”Sjunde slöjan faller”), bli tyngre än någonsin genom att låta Hellacopters- och Backyard Babies-medlemmar vara med och gasa på några spår och kan även ta fram akustiskt fint utmejslade melodier fullt värdiga ett rockband.
   Det är, som sagt, väldigt tvära kast på den här skivan men det känns inte för en sekund eller en låt som ett svaghetstecken. Ty Nisse Hellberg har ju den otroligt genuina gåvan att skriva texter som står sig lika bra att läsas separat som att framföras tillsammans med ett band.
   Han skriver om den lyckliga vardagen (titellåten), ensamhet (”Absolut ensam”), mogen vuxenhet (singeln ”Vi som blommar sent”), gamla relationer (”Cool tid ihop”), självömkan (”Tyck synd om mej”), kärlek (”Sjunde slöjan faller”), frihet (”Vägen söderut”), självironi (”Pojken i skuggan”), hat (”XXX”) och försoning (”Sent i september”) och det känns i varje fras, varje bisats som något mycket angeläget.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (481)
Feber (5)
Filmklipp (131)
Jul (76)
Konserter (237)
Krönikor (173)
Larm (20)
Listor (52)
Maxi12" (35)
Minns (149)
Örebro (95)
Pubrock (13)
Stiff (49)

<< April 2003 >>
Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30        

Björn Stein 14/09: Ett videotips till de tre. Beside Bowie: The Mick Ronson Story finns på denna l...

Johan S 12/09: En fantastiskt bra afton hade vi!...

Jarmo Tapani Anttila 8/09: Var får man tag på Mickey Jupps album?...

Håkan Gustavsson 22/08: Du såg inte Whitney Rose? mvh/Håkan...

Mattias 30/06: Sjukt bra platta på alla sätt och vis....

Mattias 30/06: Weld är bättre i mitt tycke....

Olle Nordgren 30/06: Som alltid när det gäller recensioner på Håkans Pop är det mycket välskriv...

Per Gotthardsson 22/06: Jag var där! Egentligen för att lyssna till Hiseman men lämnade lokalen helt ...

Jan Lennell 6/06: Var där och kommer ihåg att Fläskkvartetten var mäktigt imponerande! En exp...

Mikael Andersson 3/06: Det finns ännu en underskattad skiva på 90-talet 1994 Sånger Från Nedergård...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.