Blogginlägg

Tributes: Tom T Hall

”Real: The Tom T Hall Project” (Sire, 1998)
Tom T Hall är en stor amerikansk låtskrivare framförallt inom countrygenren. Flera mindre kända personer beskriver sitt förhållande till Hall på omslaget men det är den kände producenten och artisten Joe Henry (som medverkar här) som är mest personlig i skrift. På en skiva som innehåller både låtar som Hall själv framförde en gång och låtar han skrev åt andra.

Jag märker när jag kollar närmare på Tom T Hall-sånger att hans namn sitter betydligt bättre i minnet än hans sånger. Han har ju ett spektakulärt namn, som satt sig, och hans sånger har spridits inom countrymusiken där jag inte har någon stor insikt. Så har han ju skrivit ”Harper Valley P.T.A.” som spreds över alla musikaliska gränser med sångerskan Jeannie C Riley 1968. Den låg exempelvis etta på Tio i Topp i oktober det året.
   Den låten överträffar kommersiellt allt Hall har skrivit och den finns givetvis med här också. I en uppseendeväckande rockig version av Syd Straw som river av den långa låten med den långa berättande texten, Hall är en storysteller som låtskrivare, på mindre än tre minuter.
   Det är alltså inte mycket mer än så jag känner till av materialet på den här skivan. Men jag upptäcker överraskande många små pärlor och det beror kanske mest på att det soundmässigt inte bara handlar om strikt country. Här finns också både pop och rock.
   Johnny Cash inleder och är omedelbart Mr Dignity. I en sång som är uppenbart liveinspelad i studion, han börjar med att säga ”Take 1”, där han direkt sätter ”I washed my face in the morning dew” med bara sin akustiska gitarr till komp och vid den här tidpunkten, i juni 1995, hade han fortfarande en stark röst.
   Det är lätt att utse övriga höjdpunkter. Kelly Willis gör en underbart arrangerad “That’s how I got to Memphis” med en blödande lapsteel och en röst som aldrig lämnar medvetandet. Ron Sexsmith hade precis inlett sin solokarriär och är sedvanligt personlig med ”Ships to go” och Calexico stuvar om ”Tulsa telephone book” och förvandlar med hjälp av dragspel och trumpet låten till mexikanska starka kryddor.
   Duett Olson/Williams är naturligtvis också väldigt fin. Som en försmak från deras just kommande karriär i anspråkslösa The Original Harmony Creek Dippers. Och Whiskeytowns "I hope it rains at my funeral" gör att vi saknar Ryan Adams och gruppen ännu mer.
   Även Jonny Polonsky imponerar så smått med sin tillbakalutade charm i ”Old enough to want to”. I övrigt ganska slätstruket. Freedy Johnston gör pianocountry, Richard Buckner låter förvillande lik Christian Kjellvander och Joe Henrys liveinspelade ”Homecoming” är stökig a la Tom Waits.

Skivan innehåll:
1. I Washed My Face in the Morning Dew - Johnny Cash
2. That's How I Got To Memphis - Kelly Willis
3. When Love Is Gone - Richard Buckner
4. Don't Forget The Coffee Billy Joe - R.B. Morris
5. Coffee, Coffee, Coffee - Freedy Johnston
6. Old Enough To Want To (Fool Enough To Try) - Jonny Polonsky
7. Ships Go Out - Ron Sexsmith
8. I Miss A Lot Of Trains - Iris DeMent
9. Tulsa Telephone Book - Calexico
10. Harper Valley P.T.A. - Syd Straw & The Skeletons
11. Spokane Motel Blues - Joel R.L. Phelps
12. Homecoming - Joe Henry
13. The Water Lily - Ralph Stanley featuring Ralph Stanley II
14. I'm Not Ready Yet - The Mary Janes
15. Candy In The Window - Mary Cutrufello
16. I Hope It Rains At My Funeral - Whiskeytown
17. It Sure Can Get Cold In Des Moines - Mark Olson with Victoria Williams

/ Håkan

Kommentera inlägget

 

Direktlänk till inlägget

Kommentarer till blogginlägget:

Thomas Buskhagen kommenterade 2012-05-11 18:37:30:

Tom T. var och är en utpräglad songwriter av countrymusik och därför känns och hörs det inte riktigt komfortabelt med så många icke countryartister som tolkar Tom T. Riktigt är att "Harper Valley P.T.A." är den mest kommersiellt säljande av hans låtar och att man då saknar tolkningar av Toms andra mest spridda sånger som "Ballad of 40 Dollars", "The Year That Clayton Delaney Died" och "Old Dogs, Children and Watermelon Wine".

I samlingen saknar jag Bobby Bare som gjort flest inspelningar av Tom T:s låtar, varav en hel del inte ens Tom har sjungit in! Den som först spelade in någon av Toms låtar var inte Jeannie C. Riley utan Jimmy C. Newman och då förstår man att en cajun-tolkning skulle ha suttit fint!

Iris Dements version av "I Miss a Lot of Trains" licensierade jag till Mr Music Country No. 9 - 2000.

Hälsningar

THOMAS

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...