Blogginlägg från 2009-04-26

Jeremias Session Band inomhus

KONSERT
Jeremias Session Band
Nya Parkteatern, Örebro 26 april 2009
Konsertlängd: 19:10-20.06 och
20:36-21:57 (137 minuter)
Min plats: Rad 18 längst ut på vänster sida, ca 20 m från scenen.

Jag har skrivit åtskilliga texter om Jeremias Session Band, Örebrobandet som tolkar poeten Jeremias i Tröstlösa, tidigare och valde den här gången att ”bevaka” konserten mer privat utan anteckningsblocket i högsta hugg. Det blev naturligtvis stora hål i minnet och en långtifrån heltäckande konsertrapport.
   Först så kan vi ju uppdatera minnet med tidigare texter. Dels här där bandet gjorde sin anspråkslösa debut som en del i ledaren Staffan Ernestams konstuställning på Slottet i Örebro. En mindre succé som växte till sommaren när de gjorde konserter i Nora, Askersund och Örebro.
   Och sedan förra årets konserter, som följde upp skivan "Trastland", som också gick av stapeln i Nora och Örebro.
   Framträdandet ikväll var bandets första inomhuskonsert och det blev en helt annan och mer koncentrerad upplevelse. Konserten, som var uppdelad i två delar, inleddes lite lågmält och med alla artister sittande på scen. Akustiskt och varligare musikaliskt.
   Med låtar som ”Höstkväll”, ”Serenad”, ”Ett märkvärdigt trä”, ”Dräng i stan”, ”Tak över huve” och ”Man kallar det att glömma”. Den sista med Niclas Ekholm i suverän sångroll. Under den inledande halvan gjorde just Ekholm ytterligare några starka nya nummer.
   I andra avdelningens lite rockigare och mer volymstarka skepnad förekom inte så många överraskningar. Men även där imponerade Ekholm med att ta Mats Ronanders sångroll, från skivan, och göra ”Bergslagsstad” mycket fint.
   Och slutet på konserten var, vad jag kan minnas, så gott som identiskt med förra årets konsert. När de fyrade av sina mest slagkraftiga låtar i en enda rad: ”Man borde inte sova”, ”Tess Lördan”, ”En sommarvän” och ”Vi lyckliga”. Som sedan följdes av extralåtarna ”Trastland” och ”När alla fåglar tiga”.

Staffan Ernestam, gitarr och sång
Karin Wistrand, sång
Clas Olofsson, gitarr och lapsteel
Niclas Ekholm, percussion och sång
Fredrik Landh, bas och sång
Niklas Bäcklund, saxofon och gitarr
Martin Landh, orgel och dragspel
Peter Nygren, piano och sång
Mikael Dahlén, trummor
Olle Unenge, gitarr, banjo och sång
Jeanette Andersson, fiol

/ Håkan

Janne Lennell 3/06: Avundsjuk på att du har Kjells album...vill ha :)..men grattis till dig!...

Peter 31/05: Nu var det väl så att Tony Bourge var gitarrist och Phillips var trumslagare? ...

Johan S 13/05: Det här blir en resa i min smak! Underbart! Har lyssnat på Linda otroligt myc...

Björn 11/05: There are 2 Kinds of Men in This World…Those who have a crush on Linda Ronstad...

Björn 11/05: Tack för den, som Magnus brukade säga efter avslutad låt. Ett nöje att få t...

Niclas 4/05: Hej Håkan, Farsan visade mig Pugh på tidigt 2000-tal då var jag blott en ...

Björn 3/04: Lite räknefel, det är självklart 40 år mellan 1980 och 2020, inte bara Billy...

Björn 3/04: Blir både glad och sorgsen, när jag läser #11. Magnus, saknad men aldrig glö...

Jan Lennell 30/03: John Hiatt! En klar favorit. Tycker albumet "Warming up to the ice age" håller ...

Claes Janson 20/03: Hej Håkan! Kul att läsa om Baltik. Jag ska snart ta farväl av min 4 år äld...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.