Blogginlägg

Niclas Ekholm äger scenen

Foto: Carina Österling
Den här recensionen publicerades ursprungligen på na.se 6/9 2014.

NICLAS EKHOLM
Live at Heart/Stadsträdgården 5 september 2014

Frågorna ställer sig på kö innan tusenkonstnären Niclas Ekholm ska äntra scenen på Live at Heart på fredagskvällen. Vid sidan av den seriösa skådespelarverksamheten har han musikaliskt många strängar på sin lyra.
   Han kan säkert sätta sig vid pianot och genomföra en hel konsert, lika logiskt kan han bli trubaduren med den akustiska gitarren som vapen och sedan finns det en tredje väg ut där han blandar allt och dessutom låter den berömda loopmaskinen ta med åhörare på en händelserik resa i musikens tecken. Jag har upplevt allt i olika doser på just Live at Heart genom åren.
   Ovissheten var därför total innan Niclas steg upp på Stadsträdgårdens lilla scen. Inte överraskande valde Niclas den här gången en fjärde variant på konsert med ett band bakom sig. Basisten Per Sporrong, trummisen Richard Sievert (som spelade på en låda plus många olika percussions) och trumpetaren Rolf Ekström gav Niclas det perfekta fundamentet från vilket den konstnärliga och personliga kreativiteten kunde växa ut i snart sagt varje ton.
   Niclas lämnade över ansvaret för tempot till sina musiker och kunde fritt koncentrera sig på att spela emotionellt piano eller en framträdande elgitarr. På det musikaliska området, där det i Niclas namn aldrig finns något förutsägbart, fanns det för kvällen många olika influenser av vilka Steely Dan kanske inte tangerade recensentens intresseområde.
   Men med den rösten, den utstrålningen och den allmänna digniteten ägde Niclas scenen under närmare 40 minuter. Vare sig han sjöng på engelska eller svenska.

/ Håkan

Åke 7/01: Roligt att läsa, jag var på den konserten och tog en hel del bilder. Kom att s...

Valbobo61 21/11: Fire är ju en riktig rökare (HaHa). En av mina absoluta favoritlåtar, Red Cad...

Silja 6/10: Arrival heter instrumentallåten. Fin melodi som jag känner igen med en annan t...

Peter 26/09: Jag liksom alla journalister då tyckte Stockholm 1988 var mycket bättre. Jag l...

Jerker Emanuelson 29/08: Kul att ses! Du skriver att Bob hade olika kompband på de andra spelningarna me...

Tomas Skagerström 14/08: Hej "Håkanpop". Kul att hittat till din sida./tegelgubben....

Håkan Gustavsson 16/06: Vilket kul och bra initiativ! Ser verkligen fram emot lite inspiration och för...

Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...

Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...

Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.