Blogginlägg från 2012-11-23
Singlar#71: The Tyla Gang
THE TYLA GANG: Suicide jockey (Skydog, 1976)
IBLAND BEHÖVER LIVET ROCKMUSIK BYGGD PÅ FRUSTRATION, distade gitarrer, överstyrd sång och en helt råbarkad identitet. Den udda kombinationen kan egentligen i min värld bara personifieras av Sean Tyla. Efter de senaste veckornas genomgång av soulpop, 60-talspop, dekadent rock och snäll popsång är det dags för något annat. Då är det inte mer än rätt om Sean Tyla kommer in och visar var skåpet ska stå i rock'n'roll heaven.
Tylas stora genombrott som låtskrivare och sångare i Ducks Deluxe slutade i ett sammanbrott sommaren 1975. Flera bestämda viljor i bandet kunde inte komma överens. Garvey/McMasters bildade så småningom Motors, Martin Belmont gick med i Rumour bakom Graham Parker och Sean Tyla hade en gryende idé om ett hårdsvängande rockband under namnet Tyla Gang.
Först skulle Sean Tyla bli sångare i ett band med medlemmar från Brinsley Schwarz och Ducks Deluxe men fick plötsligt se sig ersättas av en bensinstationsarbetare från östra London (Graham Parker). Sedan hette Seans projekt Tyla Gang som under några år fanns i flera olika skepnader och under väldigt olika förutsättningar.
Efter Ducks Deluxe-äventyret var Seans ambition att bilda ett band där han skrev låtarna och spelade gitarr men lät någon annan sjunga. I den allra första upplagan av Tyla Gang, sent hösten 1975, sjöng Seans bror Garry Tyla. Och kompsektionen Phil Nedin, trummor, och Peter O'Sullivan, bas, hade hämtats från Wales och gruppen Jack Straw.
Våren 1976 utökade gruppen med gitarristen Richard Treece som Sean kände från tiden i gruppen Help Yourself på tidigt 70-tal innan Ducks tog fart. Men Treece blev inte så långvarig och även Garry tröttnade på sin bror och bandet. Ännu en walesare, Tweke Lewis som bland annat spelat i Man, blev ny gitarrist och nu var bandet redo för inspelningsstudion.
Men först släpptes två gamla Ducks-inspelningar, "Amsterdam dog" och "Midnight moon", som singel i Holland under Sean Tylas eget namn. Men Tyla Gang var gruppen som gick in i Pebble Beach Studios i Worthing med teknikern Tony Platt som hade jobbat med Sean tidigare när Ducks gjorde sitt första album.
INSPELNINGARNA SOM GJORDES, sex låtar, skulle fungera som presentation inför nya skivbolag. Kan även kallas demoinspelningar men det var riktiga om än något slarviga och slamriga versioner som på några få dagar sattes på tejp. Bland låtarna fanns "Suicide jockey" och "Cannons of the boogie night" men också "Styrofoam" och "Texas chainsaw massacre boogie".
De två sistnämnda låtarna släpptes på en klassisk Stiff-singel hösten 1976 men när Stiff/Dave Robinson-samarbetet avbröts stod Tyla Gang utan skivkontrakt och under detta mellanrum, i april 1977, släpptes alltså två låtar från denna demoinspelning, "Suicide jockey" och b-sidan "Cannons of the boogie night", i Franrike på Skydog-etiketten.
Tyla Gang var under de här åren ständigt på turné men utan konventionellt skivbolag i ryggen gav gruppens franske manager och agent, Marc Zermati, ut singeln på sitt eget skivbolag. En singel som Sean Tyla själv rankar som hans allra bästa. I cd-häftet till återutgivningen av Tyla Gangs "Yachtless" (Mystic, 2003) avslöjar han att "Suicide jockey" är hans absoluta nummer ett med "Cannons of the boogie night" som tvåa.
Efter de här mer eller mindre oroliga åren för Tyla Gang fick de under 1977 ett riktigt skivkontrakt med den engelska grenen av den amerikanska etiketten Beserkley. "Yachtless"-albumet släpptes i december 1977 och på en begränsad upplaga följde just dagens två aktuella låtar med som en del av ep:n "Sean's demos".
På gruppens andra Beserkley-album "Moonproof" (1978) gör gruppen en ny studioinspelad version av "Suicide jockey", en förfinad, ekodränkt och tämligen onödig version producerad av de amerikanska producenterna Matthew King Kaufman och Glen Kolotkin.
A-sidan:
B-sidan:
/ Håkan
<< | November 2012 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | |||
5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 |
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 |
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
26 | 27 | 28 | 29 | 30 |
Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...
Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...
Anne-Lie Dahl Parkegren 16/01: Hej! Jag, en tjejkompis och lilla syrran var på hans konsert. Tror vi satt på...
Peter Jönsson 1/01: Hej Håkan, Bra och nykter recension av Indoor Safari. (Tror emellertid att Nic...
Per Magnusson 29/12: Hej, ang svenska The Howlers inspelning av "Susie Q", som var b-sida på deras e...
Torsten Ståhlberg 29/12: Ang. SAM & DAVE/PERCY SLEDGE/ARTHUR CONLEY/TENDERS: Idrottshuset 25/10 1967. P...
Jan Boholm 13/12: Den här plattan gjorde mig glad, varm och trygg! Har gillat hans lågmälda pla...
Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...
Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...
Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...


Kommentarer till blogginlägget:
What a nice comment, Peter. Very much appreciated. Thanks / Håkan