Blogginlägg från 2012-11-05
Singlar#78: Billy Bragg
BILLY BRAGG: Levi Stubbs' tears (Go! Discs, 1986)
JAG HAR INTE RIKTIGT BESTÄMT mig för om det är låten om den fantastiske Four Tops-sångaren eller om det är Billy Braggs plötsliga försök att skriva en ickeprotestlåt som är bäst. Men förmodligen är låten och Bragg lika bra i det här fallet. Så bra att jag faktiskt redan för nästan fem år sedan skrev en lång och förhållandevis hyllande och så gott som komplett text om denna pärla till singel. Den går att läsa här och innehåller både historien om Levi Stubbs, Braggs anekdoter kring låten och även utdrag ur texten.
Ändå går det att lägga till saker, exempelvis historien runt singeln, när jag har kommit fram till att Billy Braggs singel från 1986 definitivt hör hemma på min 100-lista.
Jag kom i kontakt med Billy Braggs musik tidigt tack vare resor till London där hans independent-utgivna album fanns i alla välsorterade skivaffärer, dessutom till ett mycket lågt pris vilket givetvis togs emot med öppna armar av en fattig skivkonsument. Så det var nog inledningsvis mer priset än musiken som lockade till köp. Dessutom var omslagen modernt stilistiska och tråkiga på gränsen till intetsägande och knappast kommersiellt attraktiva.
”Life's a Riot with Spy Vs Spy” (1983)(”Pay no more than £2.99” på omslaget) var ett minialbum med bara sju låtar med en speltid på mindre än 16 minuter medan uppföljaren“Brewing up with Billy Bragg” (1984) (”£3.99 or less” på omslaget) var ett helt album. Bragg var givetvis en spännande och välkommen främmande fågel i det engelska popmaskineriet när han till arrangemangen inte använde sig av mer än sin elektriska gitarr.
Spänningen kring hans namn steg ytterligare när förtjusande Kirsty MacColl spelade in och gav ut Braggs ”A new England” på en singel i januari 1985 men en månad innan hann Bragg besöka Örebro och en konsert på Rockmagasinet i Örebro. En minst sagt oförglömlig konsert vars recension du kan läsa om här.
DET DRÖJDE TILL 1985 innan Bragg gav ut sin första singel eller i det här fallet en ep, ”Between the wars”. Och hans skiva begåvades för första gången med en skivproducent, Kenny Jones. Men det är 1986 som blir hans första stora år som artist. Först "Levi Stubbs' tears"-singeln, sedan albumet "Talking with the taxman about poetry" (en titel lånad från den ryske poeten Vladimir Majakovskij) och en ny producent i John Porter med erfarenhet från Roxy Music (som basist) och produktioner åt Julian Cope och Sandie Shaw (!), men framförallt The Smiths.
På "Levi Stubbs' tears" (med "Pay no more than £1.25" på omslaget), som spelades in i Livingstone Studios i London, spelade Dave Woodhead trumpet och flygelhorn vars instrument gav låten en speciell prägel. Som bäst nådde singeln en 29:e-plats på Englandslistan och fanns sedan med på det kommande albumet. Men singelns båda b-sidor är unika på den här skivan och båda är covers. Först skotten Dick Gaughans "Think again" vars text är baserad på en dikt av en annan rysk poet, Jevgenij Jevtusjenko.
Större uppmärksamhet väckte singelns andra cover, "Walk away Renee (Version)", där (Version) betyder att låten är en tämligen omgjord variant på amerikanska Left Bankes stora hit från juli 1966. Låten, som skrevs av gruppens sångare Michael Brown tillsammans med Tony Sansone och Bob Calilli, har fått en helt ny text av Bragg som läser eller rappar den självbiografiska historien om olycklig kärlek. Men utan att ge sig själv credit bland låtskrivarna. Och det är Smiths gitarrist Johnny Marr, under pseudonymen Duane Tremelo, som spelar det fina akustiska gitarrkompet och även får sitt namn på skivetiketten.
Intressant fotnot: Apostrof-s:et (Stubbs’) som grammatiskt mycket riktigt finns på 7”-omslaget saknas dock på etiketten.
"Levi Stubbs' tears".
"Think again", här liveinspelad, är första låten på b-sidan.
Andra b-sidan "Walk away Renee".
/ Håkan
<< | November 2012 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | |||
5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 |
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 |
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
26 | 27 | 28 | 29 | 30 |
Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...
Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...
Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...
Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...
Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g...
Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...
Mikael Johansson 27/06: Var där i konserthuset 1977, 16 år gammal. Visste inte riktigt vad som väntad...
Kjell J 16/06: Kolla gärna in denna ytterst förträffliga Youtube-kanal:@YesterdaysPapers (ti...
Valbobo 10/06: 1970 spelade faktiskt Cilla Black in en cover på Olles Det gåtfulla folket. Ko...
Andreas Lundell 19/05: Svensk pappa och irländsk mamma kan man väl klämma in....
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: