Blogginlägg från 2008-04-02

”Accelerate”

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 2/4 2008.

R.E.M.
Accelerate
(Warner Bros)

Athens mest världsberömda grupp jobbar i cykler och har nu hittat tillbaka till det enkla, hårda och rockiga gitarrsoundet. Det är inte så tungt och metalliskt som det stundtals var på "Monster" och det finns några märkbara pauser i attacken. Några låtar som drivs av energin från akustiska gitarrer och pianon.
   Från upptagningen av konserten i Dublin 30 juni förra året, där de i ett rockigt framförande spelade hela den nya skivan, till den färdiga skivan har det musikaliskt blivit mer varierat och en underhållande mix. Fast det genomgående handlar om nakna och knappast arrangerade låtar.
   Det är svårt att tycka illa om det nyttiga ställningstagandet när ett stort arenaband i R.E.M:s klass väljer att förenkla och bli mer koncentrerade, fem av elva låtar är under tre minuter långa, och ta ett eller ett par steg mot enkelheten.
   Fast mest av allt längtar jag efter en blandning av gruppens alla positiva sidor. Där atmosfäriska ballader står sida vid sida med den här typen av opretentiösa rocklåtar. Då tänker jag ta fram det högsta betyget.

/ Håkan

Mars månads nominerade:

Skivåret 2008 börjar ta fart på allvar. Mars blev en månad med flera favoriter inom olika generationer och olika genrer. Gamla och unga artister, traditionell och extremt nyfiken musik. Hurra för mixen, en skål för variationen!

CAESARS: Strawberry weeds (Dolores/EMI)
Jag har lätt för att gilla det här trots att det pendlar mellan så mycket och med musik som en dålig dag kan uppfattas som tålamodskrävande splittrat. Jag tycker det genomgående handlar om variation och något mycket positivt som gör resan över de groteskt många låtarna (24 låtar) till enbart ett nöje.

VAN MORRISON: Keep it simple (Polydor/Universal)
Van har slagit till med en näst intill helgjuten skiva. Som är en alldeles fantastisk provkarta på Vans karriär. Från bluesiga, traditionellt färgade låtar via lätt countrysväng och smygande folkmusik till hans alldeles egen mix av soul och rock.

HÅKAN HELLSTRÖM: För sent för edelweiss (Dolores/EMI)
Bättre och bättre fast kraven bara ökar och ökar. Håkan tar ett steg tillbaka, soundmässigt i influenserna, för att sedan ta flera steg framåt när det gäller låtmaterial, arrangemang och produktion. Rekordmånga klara hits, några personligt skruvade ballader och en låt, ”Långa vägar”, som är det närmaste ”Exile on Main Street” som Sverige någonsin har skapat.

PUGH ROGEFELDT: Vinn hjärta vinn (Metronome/Rhino/Wea/Warner)
Pugh har försökt återskapa 1969-stämningar med den här skivan men samtidigt låter det helt tidlöst för Pugh har ett så speciellt sätt att skriva, spela och sjunga att det aldrig kommer att bli gammalmodigt. I övrigt är innehållet kort (10 låtar/37 minuter), simpelt och väldigt personligt.

/ Håkan

Åke 7/01: Roligt att läsa, jag var på den konserten och tog en hel del bilder. Kom att s...

Valbobo61 21/11: Fire är ju en riktig rökare (HaHa). En av mina absoluta favoritlåtar, Red Cad...

Silja 6/10: Arrival heter instrumentallåten. Fin melodi som jag känner igen med en annan t...

Peter 26/09: Jag liksom alla journalister då tyckte Stockholm 1988 var mycket bättre. Jag l...

Jerker Emanuelson 29/08: Kul att ses! Du skriver att Bob hade olika kompband på de andra spelningarna me...

Tomas Skagerström 14/08: Hej "Håkanpop". Kul att hittat till din sida./tegelgubben....

Håkan Gustavsson 16/06: Vilket kul och bra initiativ! Ser verkligen fram emot lite inspiration och för...

Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...

Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...

Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.