Blogginlägg från 2008-04-02
”Accelerate”
Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 2/4 2008.
R.E.M.
Accelerate
(Warner Bros)
Athens mest världsberömda grupp jobbar i cykler och har nu hittat tillbaka till det enkla, hårda och rockiga gitarrsoundet. Det är inte så tungt och metalliskt som det stundtals var på "Monster" och det finns några märkbara pauser i attacken. Några låtar som drivs av energin från akustiska gitarrer och pianon.
Från upptagningen av konserten i Dublin 30 juni förra året, där de i ett rockigt framförande spelade hela den nya skivan, till den färdiga skivan har det musikaliskt blivit mer varierat och en underhållande mix. Fast det genomgående handlar om nakna och knappast arrangerade låtar.
Det är svårt att tycka illa om det nyttiga ställningstagandet när ett stort arenaband i R.E.M:s klass väljer att förenkla och bli mer koncentrerade, fem av elva låtar är under tre minuter långa, och ta ett eller ett par steg mot enkelheten.
Fast mest av allt längtar jag efter en blandning av gruppens alla positiva sidor. Där atmosfäriska ballader står sida vid sida med den här typen av opretentiösa rocklåtar. Då tänker jag ta fram det högsta betyget.
/ Håkan
Mars månads nominerade:
Skivåret 2008 börjar ta fart på allvar. Mars blev en månad med flera favoriter inom olika generationer och olika genrer. Gamla och unga artister, traditionell och extremt nyfiken musik. Hurra för mixen, en skål för variationen!
CAESARS: Strawberry weeds (Dolores/EMI)
Jag har lätt för att gilla det här trots att det pendlar mellan så mycket och med musik som en dålig dag kan uppfattas som tålamodskrävande splittrat. Jag tycker det genomgående handlar om variation och något mycket positivt som gör resan över de groteskt många låtarna (24 låtar) till enbart ett nöje.
VAN MORRISON: Keep it simple (Polydor/Universal)
Van har slagit till med en näst intill helgjuten skiva. Som är en alldeles fantastisk provkarta på Vans karriär. Från bluesiga, traditionellt färgade låtar via lätt countrysväng och smygande folkmusik till hans alldeles egen mix av soul och rock.
HÅKAN HELLSTRÖM: För sent för edelweiss (Dolores/EMI)
Bättre och bättre fast kraven bara ökar och ökar. Håkan tar ett steg tillbaka, soundmässigt i influenserna, för att sedan ta flera steg framåt när det gäller låtmaterial, arrangemang och produktion. Rekordmånga klara hits, några personligt skruvade ballader och en låt, ”Långa vägar”, som är det närmaste ”Exile on Main Street” som Sverige någonsin har skapat.
PUGH ROGEFELDT: Vinn hjärta vinn (Metronome/Rhino/Wea/Warner)
Pugh har försökt återskapa 1969-stämningar med den här skivan men samtidigt låter det helt tidlöst för Pugh har ett så speciellt sätt att skriva, spela och sjunga att det aldrig kommer att bli gammalmodigt. I övrigt är innehållet kort (10 låtar/37 minuter), simpelt och väldigt personligt.
/ Håkan
<< | April 2008 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | |
7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 |
14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 |
21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 |
28 | 29 | 30 |
Ove 15/09: Kolla också gärna in Bottle Rockets: Songs of Sahm...
Silja 5/09: Har du en riktigt bra idé om hur man tar bort ekot i kyrkor? Då är du nära e...
Anders Jakobson 4/09: Vilken hyllning! Tack och bock! ...
per 31/08: Jag älskade 50/50 från och med första lyssningen, bortsett ifrån de två sis...
Thomas 30/08: Hej Håkan. Jag tror vi hörde olika låtar. Jag hörde Satelliter och rakete. D...
Johan S 3/08: Håller med, tack för tipset Håkan!...
Silja 31/07: Var finns scenen sonheter Innergården?...
Olle Unenge 31/07: ”Men jag var mycket äldre då. Jag är yngre än då nu.”...
Ralph Svalander 7/07: Så kul att läsa detta. Jag var där. Har funderat på när det var. Trodde 71...
Silja 2/07: Ingen The Weight utan mitt önskemål!...


Kommentarer till blogginlägget: