Blogginlägg

Ytterligare unika konsertplatser i Örebro

Bilder: Carina ÖsterlingCentralverkstaden: Ännu en lokal i den till synes obegränsade floran av intressanta konsertställen i Örebro. I lördags eftermiddag spelade portugisiska Mister Roland där.

I HELGEN UNDER LIVE AT HEART FICK JAG NÖJET att vara på konsert i en för mig ny konsertlokal i Örebro, Centralverkstaden. Därmed kunde jag lägga till ännu ett unikt konsertställe på min långa lista där jag genom åren fått uppleva konserter i staden.
   I december 2013 gjorde jag en personlig genomgång av alla mina konsertplatser i Örebro. I en artikel under rubriken "Konsertplatser i Örebro" nämner jag ett antal konsertställen där jag på ett eller annat sätt har upplevt en levande musikföreställning. Jag räknade då, för nästan fem år sedan, till hela 75 olika platser och den imponerande siffran inkluderar inte samma lokal, ofta restauranger, som existerat under flera olika namn.
   Nu har jag uppdaterat den långa listan och har under de senaste åren besökt ytterligare några nya unika konsertplatser i Örebro och antalet unika konsertställen har för min del ökat till 85 stycken.
   Live at Heart-festivalen har under nio år varit en viktig institution att leta upp nya intressanta konsertlokaler. I april 2014, på en konsert med Israel Nash, var jag första gången i den lokal som hette Nivå och var en sidolokal, bakficka, till den stora nattklubben Ritz. Senare samma år blev Nivå även en av scenerna på just Live at Heart.
   På Rubber Duck Saturday 2015, den Live at Heart-relaterade engångsfestivalen som utspelade sig i slutet på november på krogar i ena hörnet av Järntorget såg jag konserter med Sean Tyla och Mohlavyr i de för mig nya lokalerna Sweet Chili respektive Heaven's Door. Några månader senare gjorde Magnus Lindberg en ensamkonsert i den senare lokalen.
   På Live at Heart 2016 var det premiär för Umami, restaurangen i foajén på Konserthuset, som har varit festivalen trogen sedan dess men även i övrigt varit en flitigt anlitad konsertlokal. Tidigt 2017 upplevde jag även festivalen Equal at Heart där.
   Under mer eller mindre hemliga förhållanden inleddes konsertverksamheten på mc-klubben Mastodont 2009, då med Eilen Jewell som huvudartist, på öster i Örebro. Klubben har numera flyttat sina lokaler till Lillån och där gjorde jag premiärentré förra sommaren och även då gästspelade Eilen med sitt band.
   På förra årets Live at Heart blev restaurangen Coco Green en ny scen där jag såg One Little Mountain. Och på Boulebars scen genomförde Mohlavyr konsert en sen lördagskväll.
   Folk at Heart-festivalen hade under flera år haft Scandic Grand som hemvist men tvingades, på grund av hotellets ombyggnad, i år tillfälligt flytta till Scandic Örebro Väst där ett stort antal konsert genomfördes.
   Örebro Ölhall bjöd i februari i år på ett tämligen ljudmässigt misslyckat evenemang med Gabriel Kelley. Men ölhallen har fått nya försök och fanns i år representerat på Live at Heart utan att jag hade möjlighet att uppleva det.
   I somras fick jag faktiskt uppleva min konsertpremiär utomhus på underbara Naturens Hus där amerikanska bandet Tessy Lou & the Shotgun Stars bjöd på en fin konsertupplevelse.
   Årets upplaga av Live at Heart bjöd programenligt på ett antal nya intressanta scener, Strand (Trefaldighetskyrkan), First Hotell, Fresh Food, Pastabaren och Walvet, som jag tyvärr missade i år. Men jag fick i lördags eftermiddag uppleva den egendomliga känslan att stå i en gigantiskt stor ödslig gammal vagnhall på Centralverkstaden och höra det portugisiska rockbandet Mister Roland (se vänster). Med god hjälp från en duktig ljudtekniker dämpades de värsta ekoeffekterna i den minst sagt utvecklingsbara lokalen.

/ Håkan

Janne Lennell 3/06: Avundsjuk på att du har Kjells album...vill ha :)..men grattis till dig!...

Peter 31/05: Nu var det väl så att Tony Bourge var gitarrist och Phillips var trumslagare? ...

Johan S 13/05: Det här blir en resa i min smak! Underbart! Har lyssnat på Linda otroligt myc...

Björn 11/05: There are 2 Kinds of Men in This World…Those who have a crush on Linda Ronstad...

Björn 11/05: Tack för den, som Magnus brukade säga efter avslutad låt. Ett nöje att få t...

Niclas 4/05: Hej Håkan, Farsan visade mig Pugh på tidigt 2000-tal då var jag blott en ...

Björn 3/04: Lite räknefel, det är självklart 40 år mellan 1980 och 2020, inte bara Billy...

Björn 3/04: Blir både glad och sorgsen, när jag läser #11. Magnus, saknad men aldrig glö...

Jan Lennell 30/03: John Hiatt! En klar favorit. Tycker albumet "Warming up to the ice age" håller ...

Claes Janson 20/03: Hej Håkan! Kul att läsa om Baltik. Jag ska snart ta farväl av min 4 år äld...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.