Blogginlägg från 2018-09-19
INTERVJUER 74-94: Ulf Lundell (1979)
RUBRIKEN PÅ MIN INTERVJU MED ULF LUNDELL kan idag, i det historiska perspektivet, kanske uppfattas som lite naiv. Men ingen visste då, hösten 1979, att denne Lundell decenniet senare skulle bli nationalidol och stor personlighet, en roll som ingen annan svensk artist kan konkurrera om.
En månad innan höstturnén startade i Värnamo 3 oktober 1979 släpptes Ulf Lundells femte album, "Ripp rapp", och kompbandet var i stort sett identiskt med musikerna på skivan. Redan vid turnéstarten hade Lundell en spricka i högerhanden och uppträdde fortfarande med gips när han kom till Örebro 18 oktober.
Tre kvällar före hade Lundell och bandet spelat i Uppsala så efter några vilodagar, som bland annat tillbringades på plats i Örebro, var både bandet och Ulf laddade för turnéns elfte konsert.
På den här tiden var det inte så krångligt att intervjua artister så jag och fotograf Sven Persson träffade en tämligen avslappnad Ulf enkelt i omklädningsrummet en våning upp på Konserthuset i Örebro. Vi anlände till Konserthuset under soundcheck och på vägen upp hejade jag på trummisen Ingemar Dunker som jag faktiskt hade träffat på Mallorca några år tidigare.
Den här intervjun publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 20/10 1979.
ULF LUNDELL PÅ TOPPEN AV SIN KARRIÄR
ULF LUNDELL BEFINNER SIG JUST NU PÅ TOPPEN av sin karriär. Ger snart ut sin tredje roman, "Vinter i paradiset", och har just kommit med sin femte, mycket rosade album "Ripp rapp". Och befinner sig just nu mitt inne i en omsorgsfullt arrangerad Sverigeturné. I torsdags var det Örebros tur. Men det är jobbigt det här med turnéer, berättar han när jag träffar honom före konserten.
- Man känner sig sliten, men det hör ju till. Det är rock vi spelar.
Under de två veckor som turnén hittills pågått har konserten mottagits positivt och erhållit enbart rosor. "En milstolpe", "Svensk rock när den är som bäst" och "Rockfest på högsta nivå" är några av rubrikerna.
- Det är fantastiskt men det är också jobbigt med positiva recensioner. Man får nästan hybris, säger anspråkslöse Lundell.
Men han trivs ändå med att turnera även om det inte går att leva på det ekonomiskt.
- Kul när man kan ge allt och vet att man har ett duktigt band bakom mig.
Det är första gången på länge som herrar Wellander och Ronander (Lasse och Mats) inte finns vid hans sida.
- De hade ju sin egen grej och det här med ABBA så jag ville prova på nytt folk. Men här i Örebro är det väl känsligt med Wellander/Ronander-fansen. Tänkte ett tag be Janne (Andersson, gitarristen) bära en av deras t-shirts och sedan se reaktionen.
Fortfarande är det tillfälliga band för Ulf som ibland önskar sig något stadigt.
- Klart att det kunde vara roligt om man kunde hålla ihop några år. Vilka konserter man skulle kunna ge.
Det är första besöket i Örebro Konserthus. Tycker du inte mer om mindre intima scener.
- Tvärtom faktiskt. Numera gillar jag bättre konsertscener där svängrummet är större. Visserligen sitter publiken men å andra sidan står de flesta upp på våra konserter.
Lundell och band vilade sig i form inför Örebrogiget. Två dagar "ledigt".
- Var här redan igår (onsdag) och gick bland annat på disko för första gången på år och dag. Fruktansvärt enformig musik. Tog dessutom en långpromenad till Hagabadet men där stod en massa ungar och skrek så jag gick hem igen.
Annars är det ett vilt gäng som är på turné med mycket olika upptåg, fingerade krogslagsmål och rejäla fajter. Och Niklas Strömstedt, pianisten, som befinner sig på sin första turné, är nöjd.
- Det är roligt och blir bara roligare.
Ulf Lundell är den här generationens stora poet, en trubadur i rocktakt som man har svårt att tänka sig någon annanstans än i Sverige. Inga utlandsdrömmar?
- Stå och mima i tysk tv, garvar Ulf men fortsätter: Det går säkert att skriva bra engelska texter så varför inte.
Att han traditionsenligt medverkar på Magnus Lindbergs nya album med en låt, "Kalla vinden", är däremot helt klart.
- Magnus Lindbergs Bernie Taupin, säger Ulf lite skämtsamt.
/ HÃ¥kan
<< | September 2018 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | |||||
3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 |
10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 |
24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 |
Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...
Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...
Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...
Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...
Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...
Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...
Mikael Johansson 27/06: Var där i konserthuset 1977, 16 år gammal. Visste inte riktigt vad som väntad...
Kjell J 16/06: Kolla gärna in denna ytterst förträffliga Youtube-kanal:@YesterdaysPapers (ti...
Valbobo 10/06: 1970 spelade faktiskt Cilla Black in en cover på Olles Det gåtfulla folket. Ko...
Andreas Lundell 19/05: Svensk pappa och irländsk mamma kan man väl klämma in....
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: