Blogginlägg

Hyllningarna till Göran Samuelsson

Foto: Peter Sjöholm
"PACKMOPEDSTURNÉN 16"
Göran Samuelsson/Dregen/Love Antell/Elin Ruth/Roger Pontare
Sillegården, Västra Ämtervik 6 augusti 2016
Konsertlängd: 19:09-20:11 och 20:37-21:42 (127 min)
Min plats: Under träden ca 25 m snett till höger om scenen

Bättre inbjudan kan man inte få: I bilens cd-spelare sjöng byns store diktare och sångare Göran Samuelsson "Välkommen hem", från nya albumet "Stad & land" (släpps officiellt 2 september), när vi precis anlänt i V Ämtervik. När vi lite senare parkerade bilen utanför Sillegården spanade vi verkligheten i vitögat: En rejäl åskskur piskade på bilrutorna medan Göran på en annan låt motsägelsefullt sjöng "Nu börjar regnet sluta falla".
   I Sillegårdens matsal upplevde vi än mer tydliga tecken på verkligheten när vi inom en kvart mötte både utrikesministern Margot Wallström med sällskap och artisterna i årets Packmopedsturné med Love Antell i spetsen. Turnégänget kom från Arvika på sina mopeder, hade haft tur med vädret och såg nu fram mot sista traditionsenliga stoppet på Görans hemmaplan i trädgården utanför Sillegården.
   Årets uppsättning av PMT, som turnén numera populärt förkortas, var åldersmässigt extremt bred med allt från 50- via 60- och 70- till 80-talister. Och turnéns initiativtagare Göran vittnade efteråt om att den sociala sammanhållningen varit oslagbar under de tretton konserterna på lika många kvällar.
   - Musikaliskt har det i alla år fungerat smärtfritt men aldrig så härligt på det personliga planet som i år, ville Göran poängtera.
   Den där kärleken kring alla nya artistkontakter genomsyrade också agerandet på scen. Tacksamhetsbetygelser delades ut generellt åt alla håll (Love kallade Pontare för "ett jojkande unikum") och speciellt till Göran Samuelsson, turnéns grundare som med "ett socialt patos" (Loves ord) gör turnén till ett minne för livet för alla artister. Men Göran vill tona ned sin egen insats och betydelse.
   - Det kändes lite jobbigt att höra alla hyllningar på scen. Han kunde väl ha skickat ett mejl istället, tyckte Göran på sitt sedvanligt lågmälda och anspråkslösa sätt.
   Men det väntar fler hyllningar i höst för Göran då han har tilldelats Live at Hearts pris Musikörat 2016.
   Elin Ruth ville också hylla sin egen medverkan på årets turné genom att översätta några låtar till svenska från sin traditionellt engelska repertoar. Hon har skrivit och sjöng på ett alldeles underbart sätt både naturligt och imponerande på sitt eget modersspråk.
   Göran ger aldrig huvudrollen till sig själv på turnéerna utan repertoaren delas demokratiskt mellan medverkande artister. Nu gav han sig själv chansen att bjuda på några smakprov från sitt alldeles nya album "Stad & Land". Återkommer med recension närmare release.
   Det var inte bara ålderssammansättningen som gav årets PMT ett bredare musikaliskt spektra. Med Dregen tillbaka, han medverkade på turnén 2010 och 2011, var också rocken tillbaka. Hans Magnus Uggla-cover "Varning på stan" och "Johnny B Goode" på svenska var kvällens rockigaste inslag. Men även hans tolkning av Mikael Wiehes textöversättning av Bob Dylans "Masters of war" tillhör nog hela turnéhistoriens höjdpunkter.
   Tillsammans med Elin Ruth gjorde Dregen också Olle Ljungströms "Jag och min far" men där var det gitarristen Bengan Blomgrens himmelska slidesolo som ekade över hela Fryksdalen.
   Roger Pontare imponerade kanske mer i repertoarvalet när han gjorde Owe Thörnqvists "Ulla Melin" än med förutsägbara "När vindarna viskar mitt namn" och "Silverland".
   I det sammanhanget kom Love Antell som en frisk ungdomlig fläkt med sina hits "Pokerkväll i Vårby Gård","Barn av Amerika" och även Florence Valentins gamla "Upp på sociala, ner på systemet" som höjde både tempot, energin och det musikaliskt intressanta under några låtar.
   Varje PMT är en ny händelse, med nya artister, men slutet på konserterna brukar vara sig lika med "Sjösättningsrap" och "Dom som byggde landet", som alltså inte är något Samuelsson original (som Love Antell trodde) utan skriven av Pärra Eriksson från Môra-Per. Men den här gången blev Ulf Dagebys Dylan-översättning "Bara om min älskade väntar" den definitiva finalen med alla artister vid mikrofonen och det har jag inte upplevt tidigare.
   För andra året i rad var musikerna Bengan Blomgren, gitarr, Johan Håkansson, trummor, Nikke Ström, bas, och Bengt Bygren, keyboards, konsertkvällens musikaliska ryggrad.

Stora darren (GS)
Ulla Melin (RP)
En delad värld (LA)
En storm (ER)
Varning på stan (D)
Silverland (RP)
Barn av Amerika (LA)
Vem kan älska dig mer? (ER)
Ville bara väl (GS)
Ni som tjänar på krig (D)

paus

Tunn is (GS)
Jag och min far (D+ER)
Stjärnorna (RP+ER)
Upp på sociala, ner på systemet (LA)
Sång till Anna (ER)
Vägar utan mål (GS)
När vindarna viskar mitt namn (RP)
Pokerkväll på Vårby Gård (LA)
Jonny Gitarr (D)

extra

Sjösättningsrapp (GS)
Vi som byggde landet (alla)
Bara om min älskade väntar (alla)

/ Håkan

Janne Lennell 3/06: Avundsjuk på att du har Kjells album...vill ha :)..men grattis till dig!...

Peter 31/05: Nu var det väl så att Tony Bourge var gitarrist och Phillips var trumslagare? ...

Johan S 13/05: Det här blir en resa i min smak! Underbart! Har lyssnat på Linda otroligt myc...

Björn 11/05: There are 2 Kinds of Men in This World…Those who have a crush on Linda Ronstad...

Björn 11/05: Tack för den, som Magnus brukade säga efter avslutad låt. Ett nöje att få t...

Niclas 4/05: Hej Håkan, Farsan visade mig Pugh på tidigt 2000-tal då var jag blott en ...

Björn 3/04: Lite räknefel, det är självklart 40 år mellan 1980 och 2020, inte bara Billy...

Björn 3/04: Blir både glad och sorgsen, när jag läser #11. Magnus, saknad men aldrig glö...

Jan Lennell 30/03: John Hiatt! En klar favorit. Tycker albumet "Warming up to the ice age" håller ...

Claes Janson 20/03: Hej Håkan! Kul att läsa om Baltik. Jag ska snart ta farväl av min 4 år äld...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.