Blogginlägg från 2016-08-30
Live at Heart vänder upp-och-ned på livet
ACKREDITERINGEN ÄR INHÄMTAD OCH IMORGON startar Live at Heart 2016, sjunde upplagan, och livet blir under fyra dygn en berg- och dalbana i musik. Man går in i sin lilla bubbla och kommer ut på söndag lite mörbultad, inte minst i öronen. Fötterna, som då har tagit mig mellan många spelställena, och knäna, som fått sig en rejäl omgång under alla konserter, kommer vara både ömma och slitna.
Men just nu, ett knappt dygn innan festivalens startskott, är problemen lokaliserade till hjärnan som under de senaste dagarna har försökt analysera programmet. Och sedan väga en mängd artister mot varandra, notera klockslag, spelställe och i huvudet försöka planera en förhoppningsvis genomtänkt strategi. Tro mig, det behövs flera betyg i logistik, musikkunskap och fingertoppskänsla för att kunna gå i mål med den ekvationen.
Det fysiska 56 sidor tjocka programmet till Live at Heart 2016, denna lilla bibel av överskådlig information, fanns färdigtryckt och klar för nästan två veckor sedan. Rekordtidigt. Jämför det med förhållandet för några år sedan när programmet knappt fanns tillgängligt på startdagen. Fick i år programmet tidigt i min hand, det var tryggt att liksom få en garanti för att allt ska fungera på festivalen även i år, men jag är ingen människa som in i detalj vill planera allt för tidigt.
Det dröjde till i söndags, när doften av höst låg som ett lock över Örebro, innan jag via appen, denna underbara skapelse, kunde lyssna och sedan sortera upp mängden av för mig både kända och allra mest okända namn på artister och grupper. Försökte ringa in de mest intressanta namnen. Och försökte dessutom skapa en harmonisk blandning av gammalt och nytt, americana och indiepop eller kanske singer/songwriter och rock.
Det var en grovsortering som gav en förskräcklig massa mer eller mindre viktiga favoriter som sedan skulle planeras in i ett tänkt scenario där både logistik, klockslag och artister skulle vägas mot varandra. Det gick sådär. Vissa klockslag var det både fem och sex förslag jag ville se och höra. Men årets Live at Heart-program bjuder på fler alternativ, fler spelningar för varje grupp eller artist, där man lättare kan pussla ihop sin egen favoritrunda i Örebro City.
Det är ju inte hundraprocentigt klockrent med ett tidigt tryckt programblad där namn, klockslag och spelställen är huggna som i sten. Ty oförutsedda ändringar sker men med en levande hemsida och/eller app håller man sig à jour med alla sena förändringar i programmet.
JAG TITTADE FÖRRESTEN I NÅGRA GAMLA LIVE AT HEART-program och läste många, numera stora, namn vars karriärer en gång i tiden tog avstamp på just den här numera legendariska festivalen. När jag läser namn Israel Nash Gripka, Johan Örjansson (som sedan blev Basko Believes), The Mighty Stef, Ellen Sundberg (som just släppt sitt tredje album på ett stort skivbolag) och Banditos kan det just nu kännas svårt att gissa framtidens stjärnor i årets program. Men det är väl det oförutsägbara som är mest spännande när det handlar om musik som engagerar så många. Det är väl därför jag inte direkt saknar ovannämnda namn i det redan tjocka programmet.
Förutom ett sammandrag framåt förmiddagarna av mina kvälls-
aktiviteter på Live at Heart kommer jag här från imorgon också att bjuda på tips och funderingar inför festivalkvällarna. Jag har som sagt många favoriter i årets Live at Heart-program men jag hoppas på dagen D kunna presentera en tänkt rundvandring för just den kvällen.
Det ska bli spännande med alla utländska inslag på festivalen och har man inga specifika önskemål på artister kan man alltid lockas av namnen på artisternas hemstäder. Tänk er att en kväll vandra runt och besöka orter med spännande namn som New Braunfels, Worcester och Leeuwarden. Eller i tanken resa runt till storstäder som Sevilla, Dublin, Palermo, Nashville, Tel Aviv eller Vancouver. I fantasin kan du också ta den lilla svängen till svenska småorter som Bollstabruk, Gagnef, Hulta, Mala och Västra Ämtervik. Då finns det dessutom en chans att springa på några av årets Live at Heart-deltagare.
Det finns som sagt många recept på hur man lägger upp taktiken för en kväll på Live at Heart. I djungeln av artister, i år är det 215 olika akter, som programmet skriker ut kan du exempelvis välja din egen favoritgenre och sedan följa den linjen. Du kan blunda och peka i programmet och då uppnå rejäl spänning på konsertkvällen. Eller är du en lat människa utan fantasi kan du sitta kvar på samma restaurang eller konsertlokal hela kvällen och under fem-sex timmar förmodligen uppleva mer underhållning än du är värd.
Det finns många sätt att njuta av Live at Heart. Eller som en vän till mig brukar säga (fast han hävdar att det är en bandkollegas uttryck): "Det blir bra hur vi än gör!". Vännen uppträder för övrigt på Live at Heart vid ett par tillfällen.
/ HÃ¥kan
Aldrig bättre!
Bilder: Ben Wahid
HÖSTEN 1985 SKULLE MATS RONANDER SLÄPPA sitt fjärde album, "Tokig", men det skulle ske först en vecka efter den här konserten på Prisma. Turnén inleddes dagen före, 11 september, i Linköping innan Mats och bandet kom till Prisma där han uppträtt ett oräkneligt antal gånger genom åren. Först som medlem i Nature och sedan som kompmusiker åt Pugh Rogefeldt, Ted Gärdestad, Göran Fristorp och Ulf Lundell.
Med sig i sitt band, som var identiskt med de huvudsakliga musikerna på "Tokig"-albumet, hade han fru Sanne Salomonsen på percussion och sång. Mats och Sanne hade gift sig 18 mars 1985. Övriga musiker på konserten var Åke Sundqvist, trummor, Henrik Jansson, gitarr, Mats "Mackan" Englund, bas, och Peter Ljung, keyboards.
Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 14/9 1985.
MATS RONANDER
Prisma, Örebro 12 september 1985
Det var festligt, folkligt och fullsatt när nya Prisma på torsdagskvällen fyllde tre år med nuvarande ägare. Det var också trångt, svettigt och stundtals kaotiskt när en av "stadens söner", Mats Ronander, ställde sig på scenen framåt midnatt och tillsammans med sitt band genomförde en konsert som innehöll många nya fräcka låtar.
Ansiktslyftet i Mats scenrepertoar var mycket påtagligt och hälften av konsertens låtar var hämtade från det nya kommande albumet "Tokig" som släpps först nästa vecka.
De nya låtarna, och följaktligen albumet i sin helhet, var dock av sådan karaktär och slagkraft att redan första lyssningen gav oerhörda intryck.
Av utrymmesskäl kunde Mats Ronander den här kvällen bara utnyttja en liten del av sin stora utrustning och det hade sina nackdelar för både band och crew, som är vana med konserthusscener, att plötsligt befinna sig inne på en intim klubb och dess alldeles speciella egenskaper.
Även soundmässigt innehöll showen många nya grepp med framförallt Sanne Salomonsens intåg som duktig slagverkare och helt suverän sångerska. På gott och ont. Mats röst blev mindre självklar och de sjöng tillsammans nästan hela tiden. Samtidigt blev helhetsintrycket mäktigare. Om planerna på en gemensam konsert med paret går i lås kan resultatet bli mycket imponerande.
Det nya materialet låg närmare hans forna rötter än något annat Mats har gjort under sin solokarriär. När han dessutom plockade fram munspelet till publikens jubel blev det än mer tydligt.
Han gjorde också en mycket stark ballad på ett ömsint och givetvis kärleksfullt sätt, något som genomsyrade en majoritet av de nya låtarna. Avslutningen blev naturlig med singeln "Kött och blod". som inte var lika tung som på skiva men som fortfarande är en mycket bra låt.
Det är nu dags att definitivt begrava den sägenomspunna rockmyten att den bästa rockmusiken växer fram ur desperation, ångest och sönderfall. Mats Ronander har aldrig varit lyckligare och hans musik har aldrig varit bättre.
/ HÃ¥kan
<< | Augusti 2016 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 |
22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 |
29 | 30 | 31 |
Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...
Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...
Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...
Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...
Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...
Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...
Mikael Johansson 27/06: Var där i konserthuset 1977, 16 år gammal. Visste inte riktigt vad som väntad...
Kjell J 16/06: Kolla gärna in denna ytterst förträffliga Youtube-kanal:@YesterdaysPapers (ti...
Valbobo 10/06: 1970 spelade faktiskt Cilla Black in en cover på Olles Det gåtfulla folket. Ko...
Andreas Lundell 19/05: Svensk pappa och irländsk mamma kan man väl klämma in....
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: