Blogginlägg från 2023-06-28

En promenad i Richmond

Postad: 2023-06-28 13:08
Kategori: Blogg


Den makalösa utsikten från puben Roebuck på Richmond Hill.


Alla bilder: Carina ÖsterlingDen legendariska villan The Wick på Richmond Hills sluttningar.

SOM VANLIGT VID VÅRA REGELBUNDNA besök i Richmond, i den sydvästra delen av London, tog vi i sommarens värsta hetta i söndags,, en promenad uppför Richmond Hill. Största anledningen var väl den makalösa utsikten där man på håll kan se flygplan starta och landa på Heathrow och samtidigt njuta av den magnifika nästan hypnotiska vyn över Themsen som slingrar sig likt en orm mellan Richmond och Kingston Upon Thames.
   Utsikten är en anledning till ett besök på Richmond Hill, puben Roebuck är en annan där man kan handla en pint, gå över gatan och sätta sig i parken där folk strosar förbi med eller utan en hund i band. Otroligt fridfullt, otroligt avslappnande och otroligt njutbart.
   Bara ett normalt stenskast bort ligger villan The Wick där historiens vingslag flaxar tungt och traditionellt med anor från 1775. Men jag vill gärna påminna om husets musikaliska historia, som jag vid ett besök 2015 har skrivit om här, där både Ron Wood och Pete Townshend (som sålde det 2021) varit tidigare ägare av huset. Just nu i söndags såg det lite obebott ut och lite tråkigt oanvänt och nästan ett hus i förfall. Det fanns inget som påminde om liv där.
   Efter ett besök på fikastället Hollyhock (rekommenderas!) i slänten upp till Richmond Hill Road i måndagsförmiddag tog vi ytterligare en promenad fram till mäktiga Richmond Park där vi på nära håll såg en hjort fridfullt stå och äta och inte bry sig om varken den livliga trafiken eller fotograferande turister som exempelvis min hustru Carina, se bild nedan. En fantastisk naturupplevelse i tämligen centrala delar av London.



/ Håkan

Bara ett stort skämt

Postad: 2023-06-28 07:55
Kategori: Katastrofgig



DET FINNS SÄKERT MÅNGA från den regelbundna Rockmagasinet-publiken som värdesätter The Jesus & Mary Chain-besöket i maj 1985 som kanske det allra viktigaste i Maggets gamla historia. Jag tillhör inte den lilla/stora gruppen. Gruppnamnet har förvisso ett stort värde i rockhistorien men konserten, 30 minuter av ett ihållande oväsen, var enligt mig "ett stort skämt".
   Gruppen hade bildats två år tidigare av bröderna Jim och William Reid. 1984 utökades gruppen med basisten Douglas Hart och trummisen Bobby Gillespie fast han just då också var medlem i Primal Scream.
   Jesus & Mary Chain hade ännu inte albumdebuterat, vilket skulle ske i november 1985 med "Psychocandy", men hade flera singlar bakom sig, "Upside down" och "Never understand". Och samma månad som gruppen kom till Örebro släpptes ytterligare en singel, "You trip me up".         


Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 21/5 1985.

THE JESUS & MARY CHAIN
Rockmagasinet, Örebro 14 maj 1985


THE JESUS & MARY CHAIN KOM TILL Sverige omgivna av en ryktesflora av imponerande storlek. Engelska och nu även svenska journalister har tävlat i superlativer om detta gäng som påstås vara årtiondets pophändelse. Framträdandet, som jag definitivt inte vill kalla konsert, för en vecka sedan kunde verkligen inte understryka de förhandsrapporterna. De fyra lynniga slynglarna från Skottland framstod enbart som ett stort skämt som jag också underströk i rubriken till recensionen.
   Ett tag visste jag inte om jag skulle skratta eller gråta. Jag skrattade mest som många andra men det var väl egentligen inte meningen? The Jesus & Mary Chain misslyckades i sina försök att förolämpa publiken.
   Konserten var 30 minuters rundgång där de påstådda melodierna låg djupt dolda i det fruktansvärda oväsendet. William Reid, gitarrist, och Douglas Hart, basist, stod under hela konserten med ryggen mot publiken och pressade sina gitarrer mot förstärkaren hela tiden på jakt efter den ”perfekta” rundgången.
   Däremot visade sångaren Jim Reid mer av sitt ”kunnande”. Han snubblade omkring, sparkade på sin egen liggande gitarr, rev ner det redan knapphändiga trumsetet och skrev oavbrutet ”fuck Jesus fuck” när han inte kravlade omkring på scengolvet utan minsta mening.
   Stundtals klarade han inte ens av att hålla sig kvar på scenen utan försökte mucka gräl med en liten publik som log eller höll händerna för öronen. Skadorna på instrument och utrustning var omfattande.
   Jag blev en erfarenhet rikare men The Jesus & Mary Chains konsert var ett odrägligt avbrott i den ljumma sommarkvällen.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (62)
Blogg (515)
Feber (5)
Filmklipp (131)
Jul (80)
Konserter (242)
Krönikor (173)
Larm (20)
Listor (57)
Maxi12" (35)
Minns (168)
Örebro (96)
Pubrock (13)
Stiff (49)

<< Juni 2023 >>
Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30    

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Johan S 25/11: En riktigt gammal favorit!...

Björn 21/11: Hej Håkan! Som jag läser det har du inte blandat ihop något. "Geordie-sånga...

Peter 17/11: Haha, keep up the good work!...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.