Blogginlägg

Krönika: April 1987

Postad: 2020-09-04 07:52
Kategori: Krönikor

I den här krönikan fokuserade jag på texter. Inte så mycket på själva innehållet men däremot vilket språk som svenska artister eller grupper valt att sjunga på. Jag hade två aktuella exempel, båda med Örebrokoppling, som precis hade gått över från svenska till engelska, Mats Ronander och Lolita Pop. Och de fick chansen att förklara. Med facit i hand höll inte Lolita-medlemmarna sitt löfte att fortsätta sjunga på svenska i Sverige...
 
Den här krönikan publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 21/4 1987.

ENGELSKA TEXTER VIKTIGA FÖR MATS UTLÄNDSKA KARRIÄR

PÅ BARA TVÅ DAGAR FÖRRA HELGEN TRÄFFADE jag Mats Ronander och två medlemmar från Lolita Pop. Två av Örebros i särklass största rockexporter till övriga landet. Två stora namn som råkar ha mer gemensamt än man först kan ana. Till exempel är det aktuellt för båda att numera sjunga på engelska med en intressant diskussion som följd.
   - Jag tycker jag har har hittat ett bättre språk som passar bättre till min musik jag skriver idag, säger Mats Ronander.
   - Trots världskontrakt och internationell karriär kommer vi nog i framtiden att fortsätta sjunga på svenska här hemma, säger Karin Wistrand och Benkt Svensson från Lolita.
   Efter 60-talets engelska dominans följde en svensk ”revolution” i Pugh Rogefeldts och proggvänsterns spår. Nu, i den senare delen av 80-talet, är det inte lika självklart på vilket språk svenska rockartister sjunger.
   Det finns givetvis artister och grupper som man inte kan tänka sig sjunga på något annat språk än på modersmålet svenska. Jag tänker närmast på namn som Ulf Lundell, Ola Magnell, Eldkvarn, Mikael Wiehe, Magnus Uggla, Björn Afzelius, Dan Hylander och Pugh.
   Men även i den exklusiva skaran finns det undantag. Flera försöker få låtar förlagda utomlands och både Afzelius och Rogefeldt har givit ut hela album med engelsk material. Dock helt utan framgång.
   Men lika självklart finns det svenska artister och grupper som sjunger på engelska och ingenting annat. Mest grupper i rocksvängen, Mosquitos, Pushtwangers, Extremes, Wayward Souls, Micke Hagström, Nomads med flera men också soloartister som Mikael Rickfors, Tove Naess och Basse Wickman.
   Basse Wickman förklarade för mig för tre år sedan att skrivbolagen ville att han skulle sjunga på svenska men att han vägrat. Nu i dagarna släpps dock hans första album på svenska, ”Gränsland”, som betyder hans återkomst till EMI och producenten Kjell Andersson.
   Mats Ronander blev mycket besvärad när jag påpekade att han förlorat mycket av sin unika personlighet när han började skriva låtar på engelska. Textraderna på senaste albumet kan knappast matcha ordvändningarna och de eleganta rimmen på tidigare skivor, tyckte jag.
   - Engelskan är rikare och bredare och ett bättre sångspråk. Där jag finner samma enkelhet som när jag skrev på svenska. Jag är ju ingen Bob Dylan, säger Mats.
   Jag tror inte Mats Ronander skriver på engelska av konstnärliga orsaker. Jag tror (och vet) att han är sugen på en internationell karriär vid sidan av fru Sanne Salomonsens just påbörjade.
   Då är språket viktigt. Musikaliskt borde han redan vara känd långt utanför det här landets gränser.
   För Lolita Pop är utlandslanseringen redan i full gång, komplicerade och långa kontrakt kontrakt skrivna och ny engelskspråkig album på skivdiskarna om en månad.
   USA och världen väntar men de tänker ändå behålla svenska språket på skivorna som släpps här hemma. Även live på hemmascenen sjunger de på svenska. Vad kan vi höra redan på konserten med Lolita Pop på Nya Contintental i Örebro på fredag.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (444)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (70)
Konserter (233)
Krönikor (150)
Larm (20)
Listor (49)
Maxi12" (35)
Minns (133)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< September 2020 >>
Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30        

Kjell J 25/11: Vem kan vara utan covern på "Anna"? Inte jag i alla fall....

Hans Odelholm 24/11: Hej Håkan Jag har liksom du lyssnat på podden ’Hundåren’ om Peter LeMa...

Per Ullén 21/11: Jag tycker att det tråkigt att efter att du har haft en väldigt intressant blo...

Jan Arne Martin Lennell 21/11: Tack för tips om podden. Babylon Zoo? Absolut. Har albumet med hiten (?) Spacem...

Per Rosén 19/11: Hej! Nyfiken på var du hört att första spelningen på turnén var i Stockhol...

Björn Stein 14/11: Lyssnartips, lyssna på Fred Eaglesmiths syn på ämnet tribute band på skivan ...

Björn Stein 13/11: Killen i mittten bekräftar nog din teori, gött solo. en pärla till poplåt! R...

Jan Arne Martin Lennell 31/10: Daniel Romano hade jag aldrig hört talas om förrän jag nyligen fick tips av g...

Håkan Gustavsson 30/10: Rolig återblick! Vissa saker behöver mer än 10 år för att man ska se klart...

Mats Karlsson 26/10: Detta är också ett av mina favorit-live-album. Visst var det märkligt att man...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.