Blogginlägg

Krönika: April 1987

I den här krönikan fokuserade jag på texter. Inte så mycket på själva innehållet men däremot vilket språk som svenska artister eller grupper valt att sjunga på. Jag hade två aktuella exempel, båda med Örebrokoppling, som precis hade gått över från svenska till engelska, Mats Ronander och Lolita Pop. Och de fick chansen att förklara. Med facit i hand höll inte Lolita-medlemmarna sitt löfte att fortsätta sjunga på svenska i Sverige...
 
Den här krönikan publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 21/4 1987.

ENGELSKA TEXTER VIKTIGA FÖR MATS UTLÄNDSKA KARRIÄR

PÅ BARA TVÅ DAGAR FÖRRA HELGEN TRÄFFADE jag Mats Ronander och två medlemmar från Lolita Pop. Två av Örebros i särklass största rockexporter till övriga landet. Två stora namn som råkar ha mer gemensamt än man först kan ana. Till exempel är det aktuellt för båda att numera sjunga på engelska med en intressant diskussion som följd.
   - Jag tycker jag har har hittat ett bättre språk som passar bättre till min musik jag skriver idag, säger Mats Ronander.
   - Trots världskontrakt och internationell karriär kommer vi nog i framtiden att fortsätta sjunga på svenska här hemma, säger Karin Wistrand och Benkt Svensson från Lolita.
   Efter 60-talets engelska dominans följde en svensk ”revolution” i Pugh Rogefeldts och proggvänsterns spår. Nu, i den senare delen av 80-talet, är det inte lika självklart på vilket språk svenska rockartister sjunger.
   Det finns givetvis artister och grupper som man inte kan tänka sig sjunga på något annat språk än på modersmålet svenska. Jag tänker närmast på namn som Ulf Lundell, Ola Magnell, Eldkvarn, Mikael Wiehe, Magnus Uggla, Björn Afzelius, Dan Hylander och Pugh.
   Men även i den exklusiva skaran finns det undantag. Flera försöker få låtar förlagda utomlands och både Afzelius och Rogefeldt har givit ut hela album med engelsk material. Dock helt utan framgång.
   Men lika självklart finns det svenska artister och grupper som sjunger på engelska och ingenting annat. Mest grupper i rocksvängen, Mosquitos, Pushtwangers, Extremes, Wayward Souls, Micke Hagström, Nomads med flera men också soloartister som Mikael Rickfors, Tove Naess och Basse Wickman.
   Basse Wickman förklarade för mig för tre år sedan att skrivbolagen ville att han skulle sjunga på svenska men att han vägrat. Nu i dagarna släpps dock hans första album på svenska, ”Gränsland”, som betyder hans återkomst till EMI och producenten Kjell Andersson.
   Mats Ronander blev mycket besvärad när jag påpekade att han förlorat mycket av sin unika personlighet när han började skriva låtar på engelska. Textraderna på senaste albumet kan knappast matcha ordvändningarna och de eleganta rimmen på tidigare skivor, tyckte jag.
   - Engelskan är rikare och bredare och ett bättre sångspråk. Där jag finner samma enkelhet som när jag skrev på svenska. Jag är ju ingen Bob Dylan, säger Mats.
   Jag tror inte Mats Ronander skriver på engelska av konstnärliga orsaker. Jag tror (och vet) att han är sugen på en internationell karriär vid sidan av fru Sanne Salomonsens just påbörjade.
   Då är språket viktigt. Musikaliskt borde han redan vara känd långt utanför det här landets gränser.
   För Lolita Pop är utlandslanseringen redan i full gång, komplicerade och långa kontrakt kontrakt skrivna och ny engelskspråkig album på skivdiskarna om en månad.
   USA och världen väntar men de tänker ändå behålla svenska språket på skivorna som släpps här hemma. Även live på hemmascenen sjunger de på svenska. Vad kan vi höra redan på konserten med Lolita Pop på Nya Contintental i Örebro på fredag.

/ Håkan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.