Blogginlägg från 2017-08-07

Håkans Pop 10 år: Singlar#13: THE LIGHTNING SEEDS

Under säsongen 2012/13 tog jag mig friheten att göra en 100-lista över mina största singelfavoriter som inte var alltför kända. Listan var minst sagt godtycklig både vad gäller urval (vad kännetecknar en mindre känd singel?) och rangordning. Men projektet var intressant och jag hittade många utsökta singlar. På 13:e plats hamnade den här perfekta Lightning Seeds-singeln.

Den här artikeln publicerades ursprungligen på HÅKANS POP 6/5 2013.


THE LIGHTNING SEEDS: The life of Riley (Virgin 1992)

EFTER NÄRMARE 20 ÅR SOM MUSIKER FICK IAN BROUDIE sitt slutliga erkännande och stora kommersiella genombrott 1996 när skrev Englands fotbollslåt till EM 1996, "Three lions". Spelade in den tillsammans med komikerna David Baddiel och Frank Skinner (för övrigt född i West Bromwich) under The Lightning Seeds namn och låten kom att toppa Englandslistan i många olika omgångar. Men min största Ian Broudie-hit är och förblir "The life of Riley" som kom redan 1992.
   The Lightning Seeds, som alltsÃ¥ blev Liverpool-födde Ian Broudies höjdpunkt i karriären, startade 1989 som ett utpräglat soloprojekt där han pÃ¥ de första singlarna och sedan debutalbumet "Cloudcuckooland" spelade samtliga instrument och skrev alla lÃ¥tar. Dock inte utan hjälp av musikerna Henry Priestman (Yachts), Andy McCluskey (OMD), Ian McNabb (The Icicle Works) , samtliga frÃ¥n Liverpool, och lÃ¥tskrivarna Peter Coyle (The Lotus Eaters) och Richard Jobson (The Skids) .
   Men det var till nästa album "Sense" (1992) och singeln "The life of Riley" som gruppen i mina öron växte till nÃ¥got stort fast soundet var modern pop med ett kort bästa-datum. Dock har singellÃ¥ten fastnat i min hjärna för evigt och även om listframgÃ¥ngarna i England just dÃ¥ var högst mediokra (plats 28) har lÃ¥ten fÃ¥tt ett historiskt värde över tid. LÃ¥ten har nämligen förekommit i det engelska tv-programmet "Match of the day" där den ackompanjerade programsekvensen "mÃ¥nadens mÃ¥l" vilket pÃ¥minner mig om att jag redan har med en lÃ¥t pÃ¥ min singellista frÃ¥n det programmet, läs här.
   Inför andra albumet hade "gruppen" utökats med Simon Rogers som hade en märklig bakgrund som balettmusikkompositör, medlem i sydamerikanska folkmusikgruppen Incantation, kompositör av tv-soundtrack och basist i rockgruppen The Fall. Sannerligen en udda mix. Rogers hade figurerat i marginalen pÃ¥ Lightning Seeds debutalbum, som programmerare, men var nu bÃ¥de producent och spelade alla instrument tillsammans med Broudie.
   "The life of Riley", som handlar om Ian Broudies son Riley, släpptes pÃ¥ singel i februari 1992 en mÃ¥nad innan albumet "Sense" kom ut. Där Broudie hade fÃ¥tt hjälp med lÃ¥tskrivandet av Terry Hall (The Specials) och Ian McNabb, bÃ¥da förekommer i kören pÃ¥ skivan.

FRÅN SENT 1976 TILL MITTEN AV 80-TALET hade Ian Broudie kämpat hårt för att slå igenom kommersiellt men såg länge ut att bli mer framgångsrik som producent än som artist. Han inledde sin bana i O'Boogie Brothers innan han spelade i de fyra sista upplagorna av Big in Japan. Sedan följde The Opium Eaters och The Secrets innan han blev medlem av The Original Mirrors, Broudies dittills mest etablerade band med stort skivkontrakt.
   Det var som medlem i det bandet jag träffade Broudie och bandets sÃ¥ngare Steve Allen i mars 1980 pÃ¥ bandets skivbolagskontor i centrala London. Kvällen innan hade jag sett bandet göra en imponerande spelning pÃ¥ Marquee men albumet, som jag dÃ¥ fick i min hand, visade sig vara en blek variant pÃ¥ repertoaren de hade visat upp live. Men bÃ¥de Broudie och Allen var tvÃ¥ sympatiska och trevliga figurer, med Liverpool-rötter, som aldrig fick nÃ¥got genombrott med den gruppen.
   Broudie blev medlem en kort tid i Bette Bright & the Illuminations och Allen slog sig ihop med Glen Matlock i Mickie Most-producerade Hot Club. Broudie fortsatte i duon Care, som för övrigt redan har förekommit pÃ¥ min lista (#58) innan hans producentÃ¥taganden tog upp hela hans tid.
   FrÃ¥n 1980 fram till Lightning Seeds start 1989 producerade Broudie en stor mängd artister och grupper. Bland annat Echo & the Bunnymen, Holly (Johnson), Wah!, TV21, The Pale Fountains, Red Guitars, The Icicle Works, In Tua Nua, Dead Or Alive, The Fall, The Bodines, The Colour Field, The Adult Net, Wall Of Voodoo, The Three O'Clock och Shack.
   B-sidan är en cover som inte kom med pÃ¥ albumet, "Something in the air". Pete Townshend-producerade Thunderclap Newmans genombrottslÃ¥t frÃ¥n 1969, skriven av gruppens gitarrist John Keen som pÃ¥ etiketten kallade sig Speedy Keene (men nÃ¥gra Ã¥r senare inledde han en solokarriär som bÃ¥de John och Speedy Keen...), när den toppade Englandslistan. En typisk one-hit-wonder-grupp som aldrig mer fick nÃ¥gon hit.
   PÃ¥ etiketten till Lightning Seeds singel-b-sida heter lÃ¥tskrivaren John David Keene. Kärt barn har mÃ¥nga namn.

/ HÃ¥kan

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...

Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.