Blogginlägg från 2017-07-01

Underbart varierad Eilen Jewell-konsert

Postad: 2017-07-01 17:31
Kategori: Konserter



Bilder: Carina Österling
EILEN JEWELL
Mastodont, Örebro 30 juni 2017
Konsertlängd: 22:21-23:04 och 23:38-00:38 (103 min)
Min plats: Både ca 7 m rakt framför scenen och från sidan till vänster om scenen.


Som uppvärmning till årets upplaga av Rolling Rotsy Revue (start imorgon söndag) genomförde Eilen Jewell igår en konsert på mc-klubben Mastodont i norra Örebro. Tillsammans med sitt permanenta band blev det en rejäl genomkörare med en vidlyftig repertoar på närmare 2 timmar. Inför en välfylld lokal med en stor skara Eilen-fans, hon har ju besökt Örebro ett antal gånger tidigare (första gången oktober 2009), så det var en osedvanligt välinformerad publik som ännu en gång tog Eilen och hennes band till sitt hjärta.
   Det var mitt första besök i Mastodonts sedan några år nya lokal i Lillåns industriområde. Rymligare och smakfullare (raden av gitarrer på väggen bakom scen är mäktig) men utan att fånga den uppenbart intima känslan från gamla lokalen. Däremot bjöd den flexibla lokalen in till många perfekta platser att lyssna från och jag hittade till slut en underbar position utomhus där jag både hörde och såg bra genom en öppnad garageport.
   Scenljudet höll väl ungefär samma kvalité där Eilens munspel hade en vass underton medan bandets sound var mäktigt och tajt och fyllde ut den stora lokalen bra. Och Eilens repertoar av country, blues och americana hade fortfarande en omväxlande charm utan att riktigt nå de rent magiska stunderna i de mer lågmälda låtarna från det fina 2015-albumet "Sundown over ghost town".
   Eilens alltmer omfattande skivproduktion har ju den bredd och omväxling som ger förutsättningar att göra en helt konsert intressant. Dessutom bjöd hon på några låtar från det kommande "Down hearted blues"-albumet som släpps i september. En skiva som, enligt de smakprov vi fick höra, har både blues och jazzinfluenser.
   Efter år av turnéer är det inte längre någon hemlighet att Eilen och bandet har slipats samman till en helgjuten enhet. Från trummisen och maken Jason Beek (som också sjöng) via ståbasisten Johnny Scascia till den fantastiske gitarristen Jerry Miller är det ett vidunderligt band hon omger sig med. Som också kunde överraska när de alla i mitten på andra set samlades kring mikrofonen längst fram på scenen, Jason Beek på tvättbräda, och körde några låtar akustiskt.

/ Håkan

Håkans Pop 10 år: Soundtracks: "Grace of my heart"

Postad: 2017-07-01 07:57
Kategori: 10 år

Filmen "Grace of my heart" hyllar låtskrivare på 60-talet och har haft Lesley Gore och Carole King som modeller. Och väldigt passande är det just på det här soundtracket som Burt Bacharach och Elvis Costello träffas och gör sitt första samarbete i låten "God give me strength". Ett låtsamarbete som utvecklades till ett helt albumsamarbete ett år senare.

Den här recensionen publicerades ursprungligen på HÅKANS POP 29/1 2010.


GRACE OF MY HEART (MCA, 1996)

Har ingen aning om den här filmen är bra eller inte men den har ett så fantastiskt musikaliskt tema och soundtracket är faktiskt sensationellt starkt så förhoppningar finns. Vilket gör att jag ska passa på om tillfälle gives. Filmtitelns design, där g-klaven finns med som en naturlig del, andas musik, musik och musik och cd-skivans illustration är utformad som en vinylskiva.
   Filmen handlar alltså om en mindre lyckad sångerska, spelad av Illeana Douglas, som byter kurs och blir låtskrivare och därmed hjälper andra artister till succé.
   Filmen utspelar sig på 60-talet och regissören Allison Anders har använt sig av samma knep som de gjorde då och har samlat låtskrivarna, ofta i parkombinationer, och låtit dom skapa pophits och det låter uteslutande väldigt bra genom hela skivan. Det ekar Brill Building, huset där låtskrivarpar satt på 60-talet och skapade hits på kommando, rakt igenom hela skivan.
   Lesley Gore och Carole King har nämnts som influenser till filmidén och innehållsmässigt har den här skivan alla beståndsdelar som utmärker hits, 60-tal och fantastisk pop.
   Inledningen på skivan, och filmens mest kända låt, är lysande med det första exklusiva samarbetet mellan Elvis Costello och Burt Bacharach. Ett möte mellan två helt olika generationer som ändå har så mycket gemensamt. Vi ska komma ihåg att redan i Costellos tidiga karriär förekom det Bacharach-låtar i repertoaren. Han gjorde exempelvis ”I don’t know what to do with myself” redan på Stiff-turnén 1977.
   “God give me strength” är ett sex minuter långt mästerverk. Med Costellos dallrande vibrato och Bacharachs hypnotiska trumpeter och stråkar. Och en sugande dramatisk melodi som aldrig kan lämna hjärnan. Det tillfälliga samarbetet fick en uppföljning 1998 när duon gjorde hela albumet ”Painted from memory” tillsammans. Den skivan var för övrigt det årets näst bästa utländska album, om ni frågar mig.
   Costello har ytterligare en låt med på soundtracket, ”Unwanted number”, som då sjungs av gruppen For Real. En sedvanligt bra poplåt men ändå konventionell i Costellos sammanhang.
   De tämligen okända For Real gör ytterligare två låtar på skivan av vilka ”I do”, ett låtskrivarsamarbete mellan Carole Bayer Sager (en gång i tiden gift med Burt Bacharach) och David Stewart från Eurythmics, är typisk tjejpop från 60-talet.
   Men det finns många toppar på den här skivan Williams Brothers låter klockrent som Everly Brothers och ”Let it be me” på ”Love doesn’t ever fail us”. Dinosaur Jr-sångaren J Mascis gör överraskande entré med twanggitarr, hes stämma och steelguitarpop.
   Ännu bättre är Miss Lily Banquette, som egentligen heter Liz Cox och annars sjunger jazzpop à la Buster Poindexter i gruppen Combustible Edison, i den dramatiska 60-talspoplåten ”My secret love” som Lesley Gore har varit med och skrivit.
   Och den nästan Roy Orbison-klingande ”Absence makes the heart grow fonder” där regissörens dotter Tiffany Anders gör ett sångmässigt fantastiskt framförande där skådespelaren Boyd Rice höjer dramatiken genom att tala i låten.
   Missa heller inte den dramatiska balladen ”Another world”, ett exklusivt låtskrivarsamarbete mellan Gerry Goffin och Los Lobos, med den färgade sånggruppen Portrait.

Innehåll:
1. God Give Me Strength - Burt Bacharach, Elvis Costello
2. Love Doesn't Ever Fail Us - The Williams Brothers
3. Take a Run at the Sun - J Mascis
4. I Do - For Real   
5. Between Two Worlds - Shawn Colvin
6. My Secret Love - Miss Lily Banquette of Combustible Edison
7. Man from Mars - Kristen Vigard
8. Born to Love That Boy - For Real
9. Truth Is You Lied - Jill Sobule
10. Unwanted Number - For Real
11. Groovin' on You - Juned
12. In Another World - Portrait
13. Don't You Think It's Time - J Mascis   
14. Absence Makes the Heart Grow Fonder - Tiffany Anders and Boyd Rice   
15. Boat on the Sea - Kristen Vigard

YouTube: "God give me strength" live med Elvis Costello, stor orkester och kör och Burt Bacharach vid pianot.



/ Håkan




10 år (90)
Beatles (59)
Blogg (382)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (10)
Jul (51)
Konserter (205)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (43)
Maxi12" (12)
Minns (102)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Juli 2017 >>
Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29 30
31            

Siim 17/11: Tack Håkan för en alltid inspirerande artikel, gav mig också inspiration till at...

Olle Unenge 24/10: https://tommyhansson.wordpress.com/category/ciaron-bourke/...

Anders Thelin 7/10: Hej Håkan Tillhör också den exklusiva skara som har El Mirage i samlingen, inkö...

Bubbert 3/10: Bekantar mig precis med hans återföreningsskivor med Mudcrutch (2008 och 2016), ...

Wendyanne 14/09: Är ganska säker på att spelningen med King Kurt på Kolingsborg var på våren 1983...

stefan 13/09: Billy spelar bara på Marlboro Man och enligt mig så är den första versionen de g...

Janne Lennell 2/09: Lipstick.. och Have...är ju en fantastisk avslutning på första sidan...

Janne Lennell 2/09: The Vanjas (som jag såg förra året på Rosengrens) i all ära..men The Magnettes s...

Bubbert 26/08: Wow, Caroline Giertz från TV7:s flummiga spökprogram!...

Anders 24/08: Är det månne Motors som ligger på parkettgolvet?...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.