Blogginlägg från 2016-10-12

Når himmelska höjder

Foto: Anders Erkman


I MITTEN PÅ 80-TALET VAR MIKAEL RICKFORS en musikaliskt vilsen artist. 1983 gick han och hans alldeles lysande kompband (bland annat Peter Ljung och Per Lindvall) skilda vägar och han började uppträda ensam med akustisk gitarr. Bland annat i Örebro i maj 1984.
   Det ganska misslyckade albumet "Hearthunters" (1985) gav inget hopp på en intressant fortsättning men 1986 höll han, vid tiden för den här konserten, på och slipade på en coverskiva med övervägande amerikanska svarta låtar. Konserten innehöll många låtar från den repertoaren.
   Under den månadslånga sommarturnén kompades Rickfors åter av ett musikaliskt starkt band med musiker: David Carlson (som vikarierade för Mats Claesson), gitarr, Rolf Alex, trummor, Olle Westberg, keyboards, och Ola Johansson, bas.
   Däremot är det märkligt att den nyskrivna låten "Open up the gates of heaven", som jag nämner i recensionen, inte har dykt upp i något sammanhang sedan dess.


Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 22/7 1986.

MIKAEL RICKFORS
Strömpis, Örebro 20 juli 1986

Det finns röster och det finns RÖSTER. Har under våren prisat en del amerikanska soloartister men här i Sverige äger vi den starkaste av dem alla, Mikael Rickfors. Han är ett unikum här och skulle med de rätta kontakterna bli mycket stor även internationellt.
   Han har visat det under några korta tv-framträdanden under försommaren och han visar det i ännu högre grad under pågående sommarturné som inte genomförs traditionellt i bara folkparkerna utan även på mindre ställen och klubbar.
   Strömpis i Örebro var därför ett särdeles skräddarsytt auditorium med en söndagspublik som inte sparade på ovationerna och responsen var stundtals total mot slutet.
   Mikael Rickfors är ingen man som vänder kappan efter vinden. När han tvärtemot allt sunt förnuft dumpade sitt skickliga kompband för nästan tre år sedan och reste ut ensam med gitarr och trummaskin var vi många som höjde på ögonbrynen.
   Efter dessa år av parentes och tystnad har nya kompbandet formats stadigt men säkert och är nu fulländat om än inte lika tätt som det forna superkompet. Men de var en perfekt språngbräda för Rickfors egen utstrålning och suveräna röstresurser.
   Den på kort varsel engagerade gitarristen David Carlson (före detta Raj Montana Band) och Olle Westberg, med sitt rock'n'roll-piano, imponerade mest denna natt.
   Live presenterade Rickfors soulmusik på rockmusikens villkor. Den tillvaratog och vårdade röstens möjligheter. I scenrepertoaren förekommer för tillfället flitigt med covers som just passar och understryker Rickfors alla förtjänster.
   Bland de finstämda balladerna hittade vi konsertens höjdpunkter, Springsteens "Club soul city", vemodiga "Dark end of the street", slagnumret "When a man loves a woman" och extraextralåten "Ain't no sunshine".
   Och kvällens definitiva pärla var också en ballad, "Open up the gates of heaven", en nyskriven låt. Där Rickfors medkompositör, Easy Action-sångaren Tommy Nilsson, hjälpte låten upp till himmelska höjder.
   Enda nya låten i en repertoar som blandade covers, ofta mindre kända, med säkra Rickfors-hits. Inte så spännande och inte så överraskande men en sagolikt effektivt styrkedemonstration av Rickfors med band

/ Håkan

Peter 31/05: Nu var det väl så att Tony Bourge var gitarrist och Phillips var trumslagare? ...

Johan S 13/05: Det här blir en resa i min smak! Underbart! Har lyssnat på Linda otroligt myc...

Björn 11/05: There are 2 Kinds of Men in This World…Those who have a crush on Linda Ronstad...

Björn 11/05: Tack för den, som Magnus brukade säga efter avslutad låt. Ett nöje att få t...

Niclas 4/05: Hej Håkan, Farsan visade mig Pugh på tidigt 2000-tal då var jag blott en ...

Björn 3/04: Lite räknefel, det är självklart 40 år mellan 1980 och 2020, inte bara Billy...

Björn 3/04: Blir både glad och sorgsen, när jag läser #11. Magnus, saknad men aldrig glö...

Jan Lennell 30/03: John Hiatt! En klar favorit. Tycker albumet "Warming up to the ice age" håller ...

Claes Janson 20/03: Hej Håkan! Kul att läsa om Baltik. Jag ska snart ta farväl av min 4 år äld...

Silja 13/02: Lokalhistoria är kraftigt underskattat. Mera sånt!...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.