Blogginlägg

BOX #10 JOHN HOLM

Postad: 2015-01-19 07:57
Kategori: BOXAR 20-1



JOHN HOLM: Främmande natt 1967-1997 (Metronome, 1997)

I MINA KÄNSLIGA ÖRON OCH I HELA MIN VERKLIGHET VAR JOHN HOLMS "Sordin" ett så starkt album att jag i slutet av april 2011 utnämnde skivan till näst bästa album bland mina samtliga 70-talsskivor. En fullkomlig personlig triumf och en så överraskande jämn debut att jag här och nu utropar "Sordin" till Sveriges förmodligen bästa debutalbum någonsin. Kan givetvis vara i konkurrens med "Vargmåne", Jakob Hellmans "...och stora havet" första och Håkan Hellströms första men för John Holm blev det direkt omöjligt att på ett någorlunda anständigt sätt följa upp "Sordin".
   Hellman insÃ¥g samma sak nÃ¥gra decennier senare, medvetet eller omedvetet vet jag inte, men Holm försökte och han försökte bara hyfsat och lyckades pÃ¥ inget sätt upprepa succén frÃ¥n "Sordin". PÃ¥ de följande John Holm-albumen "Lagt kort ligger" (1974) och "Veckans affärer" (1976) blandas geniala pärlor med ren utfyllnad.
   BÃ¥da albumen hamnar, tillsammans med 80-talscomebacken "Verklighetens afton" (1988), följaktligen i skuggan pÃ¥ en samling där John Holms fyra album är stommen kring vilken outtakes, demos, liveinspelningar, tidiga singlar, nymixningar och covers försöker göra helhetsbilden av John Holm total.
   Albumen och extraspÃ¥ren är lite besynnerligt sorterade med tvÃ¥ originalalbum per cd vilket har fÃ¥tt till följd att album tvÃ¥ och fyra, av simpla tekniska skäl (begränsat cd-utrymme), stympats pÃ¥ tre respektive tvÃ¥ lÃ¥tar. SÃ¥ är det med den helhetsbilden pÃ¥ en samling som förväntas innehÃ¥lla allt med John Holm. Det hade kanske gÃ¥tt att sortera albumen i sin helhet pÃ¥ varje cd och fylla ut med extralÃ¥tar knutna till varje tidsperiod. DÃ¥ hade varje cd dessutom fÃ¥tt ett naturligt och autentiskt omslag baserat pÃ¥ originalalbumdesignen.
   Ã„ndÃ¥ är den här samlingen sÃ¥ intressant och sÃ¥ musikaliskt spännande, men utan att kvalitetsmässigt hÃ¥lla sig pÃ¥ topp hela tiden, när den fokuserar pÃ¥ en av musik-Sveriges riktigt unika personer. Fast John Holms produktion pÃ¥ skiva har varit extremt sporadisk och ojämn och han har enbart turnerat en enda gÃ¥ng, spridda datum januari-februari 1975,
   Jag kanske talar emot mig själv men det finns ett uns genialisk galenskap i John Holms skaparteknik som lockar mig, som fascinerar mig och mer än bara tillfälligt trollbinder mig. Därför har "Främmande natt"-boxen fÃ¥tt en 10:e-plats pÃ¥ min 20-lista över de bästa cd-boxarna i min värld.
   Ska sanningen fram är det bara "Sordin"-plattan som hÃ¥ller högsta genomgÃ¥ende kvalité. Skivorna därpÃ¥ har sina stunder som pÃ¥minner om magi men är alldeles för ojämna och är lite desperat producerade för att falla mig i smaken till hundra procent. ÄndÃ¥ fyller alla lÃ¥tarna sin plats här när John Holms historia ska berättas i sin helhet.
   "Sordin" är guldpärlan. FrÃ¥n gitarrerna, bÃ¥de Gunnar Lundestams läckert akustiska och de elektriska duellerna mellan Rolf Wikström och Kenny HÃ¥kansson, via den personliga poesin till rösten som bÃ¥de svajar ansträngt och personligt stark. Rock och singer/songwriter-ballader i en sällsynt magisk mix.
   När uppföljaren till "Sordin" skulle spelas in, "Lagt kort ligger", ville Holm städa bort studiomusikerna och bjuda in sina närmaste kompisar. Det borde ha höjt den musikaliska passionen och blivit än mer personligt men blev nästan tvärtom. "FrÃ¥gor bland mÃ¥nga" är verkligen ett skräckexempel. Envisa och högljudda elgitarriff frÃ¥n Arne Arvidson och Lasse Wellander rimmar monotont när John Holm med sin bräckliga röst försöker ta upp kampen med det tuffa rockkompet.

JOHN HOLMS ANDRA ALBUM VILL JAG mest komma ihåg för "Maria, många mil och år från här". Holms kanske mest kända låt, som till och med Ulf Lundell spelade in, i konkurrens med "Den öde stranden". Men "Medan dagen tonar upp", melodi av gitarristen Thommie Fransson, är också en melodimässig höjdpunkt trots Björn J:son Lindhs syntar och stråkarrangemang.
   "Veckans affärer" inleds med ett maffigt hÃ¥rdrockgitarriff och skivan fortsätter med funkiga rytmer, en hysterisk saxofon och discotrummor a la Björn Skifs i mitten pÃ¥ 70-talet. Men fina "Vid ett fönsterbord mot parken" är en borttappad John Holm-pärla pÃ¥ ett högst mediokert album-
   Sedan tog det tid för John Holm. Närmare bestämt 11 Ã¥r innan han gick in i studion igen och spelade in den fantastiskt efterlängtade "Verklighetens afton". Välkommen till 80-talet med slamrande trummor, otäckt eko, lager av syntar, programmeringar, tjejkör (bland annat Marie Fredriksson), producenten Leif Larson och rader av studiomusiker men Arne Arvidson finns med pÃ¥ nÃ¥got hörn. Och i arrangemang och sound lÃ¥ter det mer som Tomas Ledin pÃ¥ 80-talet än nÃ¥got annat.
   I recensionen i Expressen beskriver Lars Lindström det han hör som "sprängämnestrummor, precist programmerade syntar och vilt tjutande grottmansgitarrer". Och själv konstaterade jag snällt i Nerikes Allehanda i maj 1988 att "soundet är pÃ¥ en mänsklig nivÃ¥, inte för datoriserat och heller inte stelt och gammalmodigt". NÃ¥ja...
   Jag var helt uppenbart tagen av lÃ¥ten "Hon säger - le mot mig", kanske John Holms totalt sett bästa lÃ¥t, som oväntat smyger fram, Holm viskar direkt frÃ¥n hjärtat med vispande lÃ¥gmälda trummor och ödesmättade klaviaturer. I övrigt fanns det ytterligare nÃ¥gra bra lÃ¥tar som efter dagens mÃ¥tt mätt var grovt överproducerade.
   Bland extramaterialet, som här täcker tvÃ¥ hela cd, imponeras och överraskas jag av livelÃ¥tarna frÃ¥n 1975. Holm och bandet lÃ¥ter förvÃ¥nansvärt bra live och lÃ¥tarna frÃ¥n "Lagt kort ligger" växer verkligen till sig här. Vi fÃ¥r ocksÃ¥ höra nÃ¥gra tidiga exklusiva demos frÃ¥n 1971 med en groteskt hes John Holm. En demotejp med en uppenbart oslipad diamant som blidkade den gudabenÃ¥dade producenten Anders Burmans öppna öron. Med nÃ¥gra intressanta lÃ¥tar, "Mona Mona" och "Mina drömmar", som aldrig hängde med till skivinspelning.
   Alla fyra lÃ¥tarna pÃ¥ John Holms tvÃ¥ första singlar pÃ¥ skivbolaget Tibet finns ocksÃ¥ med bland extramaterialet som avslutas med lÃ¥tar pÃ¥ engelska. Först nÃ¥gra tidiga demos, bland annat lÃ¥ten "Warden" skriven av John sommaren 1967, och flera covers som följs av tre smakprov frÃ¥n den obskyra gruppen The Underground Failures album frÃ¥n 1971. John Holm var en av medlemmarna och det lÃ¥ter kanske inte originellt men överraskande laidback och bra om det materialet.
   Som dokument är boxen kanske mer perfekt än musikaliskt. Ã…tskilliga texter i mitt flitigt lästa och nu sönderfallande häfte är mycket läsvärda och intressanta. Det är mÃ¥nga som har bidragit, bland annat Per Gessle, Thomas Holst (Wilmer X) och Conny Nimmersjö, men det är i skivbolagets Lars Nylins, radiomannen/John Holm-vännen Stefan Wermelins och journalisten HÃ¥kan Lahgers kommentarer som verkligen fyller i de missade pusselbitarna i John Holms händelserika liv.

/ HÃ¥kan




Beatles (63)
Blogg (529)
Feber (5)
Filmklipp (131)
Jul (80)
Konserter (243)
Larm (20)
Listor (57)
Maxi12" (35)
Minns (177)
Pubrock (13)
Stiff (49)

<< Januari 2015 >>
Må Ti On To Fr Lö Sö
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30 31  

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...

Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...

Mikael Johansson 27/06: Var där i konserthuset 1977, 16 år gammal. Visste inte riktigt vad som väntad...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.