Blogginlägg från 2014-03-03

90:#11 Necktie second

Postad: 2014-03-03 07:55
Kategori: 90-talets bästa

PETE DROGE: Necktie second (American Recordings, 1994)

När jag startade projektet att sammanställa och gradera de bästa albumen under 90-talet kunde jag nog inte tro att två skivor på min lista skulle vara producerade av den utpräglat "hårde" amerikanen Brendan O'Brien som är mest känd för skivorna med Pearl Jam. För bara några veckor sedan skrev jag om "Mirror ball" där Neil Young mötte just Pearl Jam och nu är det dags igen för en O'Brien-producerad skiva med Pete Droge, en av de mer okända artisterna bland mina 90-talsfavoriter.
   Droge (uttalas "droj") är född och uppvuxen i Seattle, grungemusikens hemstad, kompis med bland annat Pearl Jam och tillhör nog den hårdare generationen av nya artister. Därför var det tämligen naturligt att han hamnade hos Brendan O'Brien som redan 1994, förutom Pearl Jam, hade produktioner med Stone Temple Pilots och Jackyl bakom sig. Men Pete Droge har en helt annan inriktning med sin musik.
   "Necktie second", som är Droges skivdebut, är främst akustiskt baserad rockmusik som har hårdrockens självförtroende men musikaliskt mer hör hemma bland namn som Tom Petty och John Mellencamp. Den då 25-årige Droge sjunger så hängivet rutinerat, skriver låtar så moget och framför det så helgjutet att det nästan är omöjligt att betrakta honom som debutant på det här albumet.
   Med sånger så välskrivna att de med lätthet kan framföras med bara en akustisk gitarr till komp. Just den enkla, nakna omgivningen använder han sig bara av en enda gång, "Hampton Inn Room 306" är inspelad i ett hotellrum.
   Från inledande satiriska "If you didn't love me (I'll kill myself)" till den ovannämnda "hotellåten" är det en överraskande jämn standard på hans låtar. Lite Neil Young här ("Faith in you") och lite Tom Petty där ("So I am over you") men albumet är som helhet tillräckligt stark för att framstå som en extraordinär debut.

"If you don't love me (I'll kill myself)" video med Pete Droge:


/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (433)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (19)
Jul (70)
Konserter (225)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (49)
Maxi12" (35)
Minns (127)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Mars 2014 >>
Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29 30
31            

Jan Arne Martin Lennell 26/05: Alltid lär man sig något nytt! Läser denna artikel och upptäcker till min f...

Kjell J 19/05: Verkligen trist att höra, lärde om Moon Martin via Lennart P, när det begav s...

Lennart Grönfelt 15/05: Fick liveskivan av en kompis 70 som inte tyckte den va något att ha, gick hem o...

Lars Thorstenson 14/05: Hamnade här efter jag hört att Moon tragiskt nog nyligen gått bort. Denna sor...

Jan Lennell 12/05: Fantastiskt album! En av de bättre låtarna tycker jag även är gospelrökaren...

Björn Stein 9/05: True Legend R.I.P, bara Jerry Lee Lewis kvar!...

Björn Stein 1/05: Instämmer helt med dig, hjärtat klarar knappt av att lyssna. Värdigt, tänker...

Håkan Gustafsson 29/04: Väldigt bra konsert! Jag inser alltid hur viktig Jalle Lorensson är för sound...

Björn 20/04: Hej Håkan! Håller med dig, bra låtar och Eldkvarn brinner. Men mixning, vad h...

Janne 15/04: Tack! Läste om Lucinda Williams, ‘Car Wheels on a Gravel Road’ på Rolli...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.