Blogginlägg från 2012-05-11

Eilen Jewell är ödmjukhetens gudinna

Postad: 2012-05-11 12:22
Kategori: Konserter


                                                                               Foto: Magnus Sundell



EILEN JEWELL
Scandic Grand Hotel, Örebro 10 maj 2012
Konsertlängd: 20:12-21:05 och 21:40-22:40 (113 minuter)
Min plats: Stående 15 meter från scenen.


De exklusiva och unika konserterna i Örebro med mindre kända men genuina amerikanska artister kommer som på ett radband denna vår tack vare arrangören Anders Dambergs osvikliga känsla. För några veckor sedan hade Austin-bandet Deadman Europapremiär på sin turné på Scandic Grand Hotel. Igår torsdag var det dags igen på nästan samma plats (samma hotell fast nu på bottenvåningen) när Idahos lysande stjärna Eilen Jewell inledde sin Europaturné. Ja, turnén omfattar egentligen bara Sverige och Norge, men ändå.
   Den här gången hade jag inget recensionsuppdrag så jag hade tänkt mig en avslappnad kväll med dryck utan större krav att detaljerat informera om konserten. Men den ambitionen höll naturligtvis inte. Dels var det en förbaskat bra och inspirerande konsert igen med Eilen, som besökte Örebro för fjärde gången (och mycket trovärdigt berättade att Örebro alltid är höjdpunkten på deras turnéer i det här landet), och dels var det i det närmaste omöjligt att inte notera låtarna, se låtlistan nedan, som hon och hennes band framförde. Omöjligt tack vare Eilens självklara sätt att presentera låtarna och lika omöjligt tack vare de känslor som sköljer över en i samma stund som musiken rullar ut från scenen.
   Blandningen i repertoaren var lika utsökt som vanligt. En naturlig mix av countryballader, rockabillystänkare, Billie Holiday, gammal rock’n’roll, gospel, blues, Loretta Lynn-country och ren rock med tyngdpunkt på twanggitarrens sound. Eilens band var redan 2009 mycket samspelt och tajt och de positiva dragen har bara växt med åren. Från den glimrande gitarristen Jerry Miller via trummisen Jason Beeks suveräna rytmer till John Sciascias mycket handfasta ståbas.
   Millers stora shownummer blev återigen ”Shakin’ all over” där han sedvanligt svingade sig ut i ett långt och omväxlande solo som inkluderade flera andra låtar, bland annat Stones ”Paint it black” lite överraskande.
   Många låtar kände vi till från tidigare besök men för kvällen premiär-spelade bandet två covers, Carl Perkins ”Restless” och Loretta Lynns ”Man I hardly know”.
   Mot slutet av konserten frågade Eilen om vi i publiken önskade några låtar och fick snabbt fyra låttitlar och hon konstaterade därmed att vi hade bestämt slutet på konserten. Där jag aldrig kan sluta imponeras av hennes och bandets version av Thems ”I’m gonna dress in black”. Så inte heller i torsdagskväll.
   Blues och rockabilly fick avsluta den nästan två timmar långa konserten där hon i sångform beskrev sig själv som ”drottningen av moll”. Men i mina ögon och öron är hon dessutom ödmjukhetens gudinna när hon i sina mycket spontana, roliga, mycket intressanta och gränslöst naturliga mellansnack gjorde hela konserten till ett stort fint minne.
   Tillfälligheter har faktiskt gjort att Eilen och bandet återvänder till sitt kära Örebro redan nästa lördag. En inställd konsert i Norge har hastigt och lustigt förvandlats till konsert två på Scandic Grand Hotel, den här gången med dansgolv och en mer genomgående honky tonk-inspirerad repertoar i ett set.

Eilen Jewells låtar:

Only one
Warning signs
Deep as your pocket
Bang bang bang
Heartache Boulevard
High shelf booze
Santa Fe
Dusty boxcar wall
Reckless
Restless
If you catch me stealing

Paus

Where they never say your name
Sea of tears
Fine and mellow
Twelve gates to the city
Man I hardly know
Final hour
Don't Come Home A Drinkin' (With Lovin' On Your Mind)
I’m gonna dress in black
Shakin’ all over

Extralåtar
So long blues
Queen of the minor keys

/ Håkan

Covers: Anna + Idde

Postad: 2012-05-11 07:58
Kategori: Cover-skivor

ANNA + IDDE: Vägar hem (Amigo, 2006)

Under flera år hade de här rutinerade och duktiga sångerskorna Anna Stadling och Idde Schultz varit en stabil duo vid mikrofonerna bakom Lars Winnerbäck i hans kompband Hovet. Men 2006, när Annas och Iddes första skiva tillsammans släpptes, sjöng samarbetet Winnerbäck/Hovet på sista versen och sångerskorna sökte sig en framtid tillsammans. Med en coverskiva med material skrivna av genomgående manliga sångare/låtskrivare.
   "Vägar hem", titel hämtad från b-sida med Jakob Hellman, är ingen konventionell duettskiva. På de allra flesta låtarna sjunger en av tjejerna medan den andra körar. Där stämmorna ibland vävs in i varandra på ett mycket smakfullt sätt. Resultatet är finstämt men ändå målmedvetet med försiktig men långtifrån oengagerad popmusik.
   Ibland men inte så ofta blir det rockigare i både materialet och resultatet. Docenternas "Sjunde himlen" ligger Idde nära till hands även om hon inte sjöng med bandet vid den här tidpunkten när låten var aktuell. Men hon sjunger självklart.
   Även Anders F Rönnbloms "Inga gränser" är rockigare och mer elektrisk och Magnus Lindbergs "Då känns det lite lugnare" är en majestätisk rocklåt i original som duon inte riktigt når upp till. Inte heller på Ulf Dagebys "Gnistrande snö", en fantastisk pärla i original (från soundtracket till "Ett anständigt liv"), lyckas de göra något anmärkningsvärt av, en högst konventionell tolkning med moderna tunga rytmer.
   Då är skivans mer finstämda ögonblick både fler och bättre. Som på den snyggt arrangerade (stråkvartett med framträdande cello och fiol) titellåten, den vemodiga "Bröllopsdag" med tramporgel (Martin Hederos) är mycket vacker, "Kärlekens hundar" där tramporgeln på egen hand spelar huvudroll och den oerhört vackra "Blå andetag" där elektrisk kompgitarr och steelguitar dekorerar snyggt och gör allt så påtagligt underbart.
   Dock är John Holms legendariska klassiker "Den öde stranden" en smärre besvikelse fast arrangemanget är ödesmättat och lite Robbie Robertson-influerat.

Låtarna:
1. Vägar Hem (Jakob Hellman)
1989. Singel-b-sida ("Vara vänner") med låtskrivaren.
2. Inga Gränser (Anders F Rönnblom)
1972. Från albumet "Ramlösa kvarn" med låtskrivaren.
3. Bröllopsdag (Per Persson)
1989. Från albumet "Kärlek och dynamit" med Perssons Pack.
4. Sjunde Himlen (Lars Lövgren/Joppe Pihlgren/Christian Pihlgren/Mats Möller)
1984. Från singeln med Docenterna.
5. Då Känns Det Lite Lugnare (Magnus Lindberg)
1980. Från albumet "Röda läppar" med låtskrivaren.
6. Drömde (Anders F Rönnblom)
1972. Från albumet "Ramlösa kvarn" med låtskrivaren.
7. Kärlekens Hundar (Ulf Lundell)
1978. Från albumet "Nådens år" med låtskrivaren.
8. Den Öde Stranden (John Holm)
1972. Från albumet "Sordin" med låtskrivaren.
9. Små Druvor (Fred Asp)
1983. Från albumet "Intriger" med Reeperbahn.
10. Gnistrande Snö (Ulf Dageby)
1979. Från soundtracket "Ett anständigt liv".
11. Ser Du (Magnus Lindberg)
1999. Från albumet "Ljus i natten" med låtskrivaren.
12. Blå Andetag (Toni Holgersson)
1992. Från albumet "Blå andetag" med låtskrivaren.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (414)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (55)
Konserter (227)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (47)
Maxi12" (35)
Minns (114)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Maj 2012 >>
Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30 31      

TuffeTom 8/07: Beklagar Johan S. Jag missade ditt inlägg. Blev ju en kopia av det du redan s...

TuffeTom 8/07: Håller med om att debuten som soloartist var mycket bra. Men möjligen har du m...

Hans Schönning 4/07: Borde förstått det. Dina texter är alltid underhållande. Vi är ganska svältfödda...

Hans Schönning 3/07: Första Young-albumet kom 1969 och sålunda 50 år sedan. Inte 40 som du felatigt s...

Johan S 1/07: Hmm, måste nog protestera lite mot slutstycket. Henley har ju inte gjort så mång...

Mats 19/06: Jag var också där, på Olympen i Lund. Minns förbandet Tom Petty & The Heartbreak...

Mats 19/06: Hej, Bra och intressant som det mesta du skriver måste dock protestera när du sk...

Perre 7/06: Klockren analys av plattan som i mitt tycke är hans starkaste ögonblick Konsert...

Jan Lennell 3/06: Tack för en intressant redogörelse för ett fantastiskt album. Hörde det första g...

Björn Pettersson 31/05: Minnet är gott men kort, Tom Petty var förband vid konserten 1977😔...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.