Blogginlägg från 2007-09-17

#45: En dag på sjön

Postad: 2007-09-17 17:20
Kategori: 80-talets bästa

ULF DAGEBY: En dag på sjön (Transmission, 1983)
Under 70-talet förknippades Ulf Dagebys namn till hundra procent med den svenska politiska rockmusiken. Proggen i allmänhet och Nationalteatern i synnerhet. Han skrev politiskt laddade låtar, medverkade i teaterföreställningar och var en av den svenska proggmusikens starkaste gestalter.
   Han var dock ingen frontmänniska så han lät ofta andra sångare (bland annat Totta Näslund, Hans Mosesson (”Stig” i ICA-reklamen), Anki Rahlskog och Maria Grahn) stå vid mikrofonen men de få gånger han själv tog steget fram så blev det än mer personligt.
   Många av Nationalteaterns låtar är han upphovsman till. De allra bästa, om jag får säga vad jag tycker. Fram till 1980 var det demokratiskt hela gruppen som stod för alla låtarna. Fast man i praktiken redan visste vilka Dageby stod för. Det var först på samlingsskivan ”Livet är en fest/En samling 1972-80” som det plötsligt i klarskrift stod vilka Dageby skrivit.
   Man kan väl påstå att proggen rann ut i sanden när 70-tal blev 80-tal och Nationalteaterns ”Rövarkungens ö” (1980) blev det sista han gjorde med dom – på skiva. På scen har de återförenats ett antal gånger under senare år. Utan att presentera någonting nytt.
   Vi ska heller inte glömma bort att Ulf stod bakom pseudonymen Sillstryparn som i samband med Eurovisionsschlagerfestivalfinalen i Stockholm 1975 gav ut singeln ”Doin’ the omoralisk schlagerfestival”. En figur som han sedan tog avstånd ifrån och hela proggklimatet har han i efterhand kritiserat:
   - Jag har aldrig sett mig själv som en ledande person i någon rörelse över huvud taget. Jag ser mig själv som musiker. Jag vet inte ens vad proggrörelsen var. Många tror att det var en enhetlig rörelse och inget kan vara felaktigare. Det var bara ett speciellt klimat under den här perioden som var väldigt hårt politiskt. Men musikaliskt var jag självklart en av de ledande eftersom Nationalteatern var så stora, säger Dageby.

Ulf Dageby trivdes aldrig med den politiska renlärigheten och fundamentalismen som fanns under sjuttiotalet i vissa kretsar.
   Det där förklarar mycket av Dagebys fortsatta karriär som soloartist. När proggen kraschade och Nationalteatern lades ned 1982 ändrades förutsättningarna helt och Dageby tog ett helt annat spår: Det komiska, lättsamma och poppiga.
   I den här vevan hade Ulf Dageby blivit pappa och man kan både på omslaget och i många textrader på ”En dag på sjön” ana en barnslig, rolig och skämtsam skiva. Ställd mot Nationalteaterns allvarliga politiska prägel blev det nästan en chockartad upptäckt.
   En uppenbar barnteckning pryder omslaget. Ett litet enkelt komp där teknikern Thomas Folland ingår och Ulf spelar både saxofon ock klaviatur förutom gitarr.
   Sedan har vi låtarna. De där lustiga, enkla låtformationerna. Och bakom titlar som ”Länge leve alla biologer”, ”Djur går över vägen”, ”På en liten ö” och titellåten döljer sig så enkel poesi att den bara går in i hjärtat.
   Inledningen på ”En dag på sjön”: Ska vi spela yatzy/Eller ska vi spela knack är en svensk popklassiker alla kategorier.
   Redan 1979 skrev Ulf Dageby sitt första filmsoundtrack, ”Ett anständigt liv”, och har under hela sin karriär varit duktig på känslosamma arrangemang och melodier. På ”En dag på sjön” är det ”Månen” som jag vill minnas allra bäst: Solen är din vän/Men akta dej för månen…

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (59)
Blogg (394)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (53)
Konserter (214)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (45)
Maxi12" (35)
Minns (103)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< September 2007 >>
Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29 30

Bubbert 17/05: Det stämmer väl inte riktigt att Neil Young skrev den mycket personliga sången ”...

Mikael 7/05: Jag tycker nog du underskattar albumet "George Harrison", som jag tycker är ett ...

Jesper Larsson 27/04: Bra recension. Den konserten skulle man ha varit på! Briljant band som jag aldri...

Mikael Löwengren 26/04: "Det vi aldrig skulle få" var ursprungligen tänkt till bonus-CD:n på den norska ...

Marcus Wensby 18/04: Denna platta (som jag själv kallar "Den blå stolen") är ju helt fantastisk! Gil...

Stefan 12/04: Hej! Bilden ovan är med största sannolikhet från någon konsert på Glädjehuset...

Johan S 7/04: Bra skrivet! Intressant om tidigt med Stewart/Wood. En del jag inte visste. Ja...

Mikael 13/03: Mycket bra låt. Tack för tipset! Jag tycker för övrigt att Mellencamps produktio...

Johan S 9/03: Mitt upp i alllt detta kom väl också EP:n ”Pink Parker” med bl.a. ”Hold Back The...

Silja 9/03: Men den finns på YouTube! Här: https://www.youtube.com/results?search_query=%2...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.