Blogginlägg

Eva Eastwood konsert

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 19/12 2003.

KONSERT
Eva Eastwood & the Major Keys
Klubb Zorch/Satin, Örebro 17/12 2003

Det var inte första gången jag upplevde Eva Eastwood och hennes kompband Major Keys på en scen. Därmed ingen större överraskning att återigen imponeras av hennes country-rock-blues-låtar som har en nästan smittsam dansant prägel.
   Bara ett problem. Miljön på det spejsiga och modernt utformade Satin saknar dansgolv så den naturliga extasen fick upplevas sittande.
   Varje ny Eastwood-konsert kanske inte visar upp någon stor utveckling men nyheten att hon ska spela in en skiva på svenska låter spännande. Vi bjöds på ett kort smakprov när ”That mistake” delvis framfördes på vårt eget modersmål.
   En respekterad svensk artist och låtskrivare, Nisse Hellberg, har jämfört Eva med alla från Patsy Cline till Etta James. Och det finns tveklöst en traditionellt storslagen touch på hennes sätt att både sjunga och skriva låtar.
   Med fyra fullängdare bakom sig har Eva och det här bandet en fantastisk repertoar att välja från. Repertoaren till onsdagskvällens 90-minutersset, 24 låtar, hämtades med en knapp majoritet från årets skiva som kom på försommaren men det fanns också generöst utrymme för låtar från de tre tidigare skivorna .
   Skivorna har varit en stor plattform för Eva att presentera nya låtar men har sammantaget inte riktigt räckt till för att kunna förmedla all den energi och kärlek som hennes material innehåller.
   Den energin, personifierad av Eva själv som det där sprittande mänskliga tomteblosset, och den kärleken till den traditionella musiken kom fram så mycket tydligare och så mycket kraftfullare på scen.
   Även om jag i vissa stunder önskade mig ett ännu mer kompromisslöst sväng och ett nästan respektlöst röjande bland traditionerna så blev givetvis konserten en uppvisning i konsten att rada upp så många fantastiska låtar.
   Men onsdagskvällens konsert blev också en utmaning för Eva. Ett blixtrande discoljus i publikens ögon och psykedeliskt färgade lampor i ansiktet på bandet skapade ingen naturlig konsertmiljö.

EVA EASTWOOD: gitarr o sång
JAN ÖSTLUND: kontrabas o sång
JESPER WIHLBORG: gitarr o sång
FRANK SNOW: piano
MATS ARNESEN: trummor

Eva Eastwoods låtar:
This little girl’s gone rockin’ (Ruth Brown)
Buddy I got you
Shake this shack
In the long run (Curtis Blandon)
That mistake (sv/eng)
A man like you (? Bluescover?)
Love my baby
602 91
I want to do more (Ruth Brown)
Bearhug (Eva E-original som nåt tyskt band gjort)
High for the birds (?)
A reminder of you
D-day Saturday
All about love (?)
Someday (you’ll see)
Loving you is all I wanna do
Highway 65
He’s gonna be my boy
You should have asked me
Goodbuy city
Fred’s boogie
Go young man
Who put the good in goodbye
Down the hall

/ Håkan

Kjell Jonasson 23/04: Lite galet i rubriken möjligen?...

Torbjörn Janson 19/03: Fantastisk platta! Minns en hejdundrande spelning i visserligen rätt trista Lis...

Mike Waxmann 18/02: Jobbade åt EMA-Telstar under många år och ansvarade denna kväll för caterin...

Åke 7/01: Roligt att läsa, jag var på den konserten och tog en hel del bilder. Kom att s...

Valbobo61 21/11: Fire är ju en riktig rökare (HaHa). En av mina absoluta favoritlåtar, Red Cad...

Silja 6/10: Arrival heter instrumentallåten. Fin melodi som jag känner igen med en annan t...

Peter 26/09: Jag liksom alla journalister då tyckte Stockholm 1988 var mycket bättre. Jag l...

Jerker Emanuelson 29/08: Kul att ses! Du skriver att Bob hade olika kompband på de andra spelningarna me...

Tomas Skagerström 14/08: Hej "Håkanpop". Kul att hittat till din sida./tegelgubben....

Håkan Gustavsson 16/06: Vilket kul och bra initiativ! Ser verkligen fram emot lite inspiration och för...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.