Blogginlägg

“Love affair”

Postad: 2003-12-21 16:32
Kategori: Skiv-recensioner

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 21/12 2003.

Sophie Zelmani
Love affair
(Columbia/Sony)


Så kärv, så otillgänglig och så personlig. Med sitt femte album tar Sophie Zelmani inte många musikaliska steg framåt i sin artistkarriär. Däremot förstärker och befäster hon sin unika position i svensk showbusiness som en mycket udda men färgstark fågel.
   Hur förberedd man än är på en ny Zelmani-skiva så slår den alltid ner som en väldigt annorlunda lyssningsupplevelse. Som på några få spelningar växer från ett allmängiltigt svårflörtat möte till en ofrånkomligt kärleksfylld platta.
   ”Love affair” befinner sig därmed tämligen nära Zelmanis tidigare skivor. Som på inte alls är några utåtriktade eller kommersiella alster utan mer vänder sig inåt och formas utifrån stora känslor och små uttryck.
   Att den nya skivan så tydligt påminner om Zelmanis tidigare (mäster)verk beror givetvis på att musiker och producent (Lasse Halapi) är identiska och samarbetet fungerar fortfarande så lyckat. Utan att kännas det minsta upprepande eller förutsägbart.
   Huvudintrycket är att inte mycket har hänt med Zelmanis musik genom åren. Men det är de små detaljerna som efter några genomlyssningar gör ”Love affair” så oerhört lätt att älska.
   Och visst hör jag också några nyheter bland alla de steelguitar-kryddade poplåtarna och de mer sedvanligt nakna visorna. Som när hon i ”Truth” överraskande gör en luftig blues och ”Grand as loving” blir närmast gospel med bara piano och orgel i kompet.
   Som en svensk kvinnlig Neil Young går Sophie sin egen väg med sina lågmälda djupt personliga sånger. En väg som är så befriande fattig på potentiella radiohits, image och spektakulär utstrålning.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (408)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (55)
Konserter (227)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (48)
Maxi12" (35)
Minns (113)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< December 2003 >>
Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30 31        

Björn Stein 18/03: Relaterat: Ian Dury hyllar sin hjälte under 3.33 på den fantastiska Sweet Gene V...

Tommy 18/03: Det har kanske inte med saken att göra, men jag vill påminna om Ian Dury&The Bl...

Janne 15/03: Van Morrisons No guru no metod no teacher gick inte hem, ser jag. Smaken är olik...

Bubbert 13/03: Vad har hon pysslat med sedan 1986/1987 ?...

Bubbert 2/03: Liten petitess, årtalet i bildtexten ska vara 2019, inte 2018....

Perre 1/03: Håkan, tack för den bästa runan som skrivits såhär dagarna efter...

Peter Lundmark 27/02: Saknad, men aldrig glömd....

Björn Stein 27/02: "Jag sitter ensam på min kammare och slåss med tomma ord Blickar tankfullt ut p...

Björn Stein 27/02: Tack Håkan...3+7=11 ...

Dan Jansson 25/01: Hej! Läser med nöje din artikel om Basse Wickman. Själv håller jag på med en ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.