Blogginlägg från 2020-08-31

LIVEALBUM #36: Richard Lloyd

RICHARD LLOYD: Real time (Celluloid, 1987)

1985 GJORDE RICHARD LLOYD SIN STORA betydande comeback och det inträffade i Sverige. Jag har berättat den historien i samband med en konsert i Örebro 1985. Under det året spelade Richard in ett album, ”Fields of fire”, på svensk mark med huvudsakligen svenska musiker. Det blev startpunkten som resulterade i flera turnéer och ett mer positivt liv för gitarristen som hade blivit legendarisk nästan tio år tidigare som medlem i Television.
   När han efter nästan ett år i Sverige återvände till USA turnerade han och hans amerikanska band intensivt för att marknadsföra skivan som inledningsvis höll på att släppas på stora A&M men till slut hamnade på Celluloid-etiketten. Det skivbolaget önskade ytterligare ett album från Lloyd men det fanns inga pengar för en studioinspelning och då tog de beslutet att spela in live på den legendariska New York-klubben CBGB's.
   Som producent lyckades de haffa profilen Steve Katz (Even Dozen Jug Band, Blues Project och Blood, Sweat & Tears) och under två kvällar i april 1987 gjordes liveinspelningarna. CBGB's är inget stort ställe och publikresponsen på ”Real time” kan inte beskrivas som orkanartad men positiv.
   I bandet bredvid Richard finns gitarristen David Leonard som har blivit kompanjon med Lloyd i många år sedan dess. Leonard fanns exempelvis fortfarande med i bandet när Richard gästade Sverige och Örebro 2016. Övriga musiker är basisten John K (John Kumnick) och trummisen Ed Shockley som också stöttar Richard på sång på skivan.
   Repertoaren är en blandning av låtar från Richard Lloyds närmast legendariska soloalbum ”Alchemy” (1979) och ovan nämnda ”Fields of fire”. Och inte överraskande spelar gitarrerna huvudroll i livearrangemangen. Sedan Television-tiden var Richard bekväm med en kompgitarr bredvid sig och Leonard ger betydelsefullt utrymme för den elektriska sologitarren att väva det där smått magiska nätet kring melodierna. Ofta korta och snärtiga solon men vid något tillfälle, ”Fields of fire”-låten, tar solopartierna överhand och förlänger låten i över nio minuter.
   Lloyd blandar brötiga Stones-riff med oerhört finkänsliga, nästan Nils Lofgren-vackra gitarrslingor.
   Skivan inleds med en cover på 13th Floor Elevators singel-b-sida ”Fire engine” från 1966 men fortsätter sedan med enbart originallåtar. Tre låtar från ”Alchemy”, en låt från samma tidsperiod (”Lost child”, 1979) som jag inte kan placera, några nya helt färska Richard Lloyd-låtar (”Spider talk” och ”The only feeling”) och avslutningsvis tre lysande låtval från ”Fields of fire”-albumet. Det är ”Soldier blue”, den långa ”Field of fire” och ”Pleading” som är skivans höjdpunkter.
   Lloyd må ha knyckt gitarrintrot på ”Spider talk” från Beatles men det är ändå rockmusik som bäst. Även ”The only feeling” har klara poptendenser och en helt underbar gitarrklang.
   Tre år senare gjorde Richard en ny studioinspelad version av ”Fire engine” som släpptes på tributskivan ”Where the Pyramid Meets the Eye” som hyllar Roky Erickson.
   När jag i september 1987, nyss hemkommen från New York där jag hade köpt ”Real time”, recenserade skivan beskrev jag det målade skivomslaget som ”årets fulaste”. Konstnären bakom omslaget, Duncan Hannah, har dock fortsatt göra skivomslag och han är just nu aktuell med Jayhawks senaste album ”Xoxo”.


SIDE ONE

Fire Engine (Roky Erickson/Tommy Hall/Stacy Sutherland) 3:31
Misty Eyes (Richard Lloyd) 3:46
Alchemy (Richard Lloyd) 3:26
Spider Talk (Richard Lloyd) 4:04
Lost Child (Richard Lloyd) 5:28
#9 (Richard Lloyd) 3:23

SIDE TWO

The Only Feeling (Richard Lloyd) 4:34
Soldier Blue (Richard Lloyd) 4:20
Field of Fire (Richard Lloyd) 9:20
Pleading (Richard Lloyd/Keith Patchel) 4:34

/ Håkan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.