Blogginlägg från 2008-05-21
Pubrock - populärt samtals- och samlingsämne
DIVERSE ARTISTER: Feber 3/Mats Olsson pubrock (Amigo)
Den här maffiga pubrocksamlingen, 36 genomgående engelska låtar, släpps just idag. Det finns inte mycket att klaga på. Musikaliskt näst intill perfekt. Däremot lite tunnsått med anekdoter och fakta om alla spåren.
Olsson har försökt navigera sig förbi de stora allmänna hitsen, därför ingen "Peace, love and understanding", "Milk and alcohol" eller "Girls talk", och siktat in sig på de mindre kända, alltid intressanta, spåren. b-sidorna är många och de alltid intressanta Stiff-utgivningarna är ännu fler.
Den här samlingen är en bättre och mer musikaliskt koncentrerad samling än exempelvis den engelska ”Goodbye Nashville, hello Camden town” som släpptes förra våren. Den spretade lite för mycket åt både country och jazz även om låtar som Tyla Gangs ”Fireball”, Mickey Jupps ”If only mother” och Brinsley Schwarzs ”Country girl” hade platsat fint på Mats Olssons samling.
"Feber 3: Pubrock" håller samma höga kvalitetsnivå som "Naughty rhythms", den första uppmärksammade pubrocksamlingen från 1996. Så innehåller de också många gemensamma favoriter som "Coast to coast", "Speedway", "Teenage letter" och "Keys to your heart".
Jag är medveten om att det är svårt att få loss alla önskelåtar till en sådan här samling och jag är övertygad om att Olsson hade varit nöjd med en, två eller tre Elvis Costello-låtar. Och det finns säkert någon naturlig förklaring till varför ingen låt med Pirates finns med.
Ändå tycker jag den här pubrocksamlingen, tillsammans med "Naughty rhythms" och Will Birchs bok "No sleep 'til Canvey Island", perfekt sammanfattar den anspråkslösa musikgenren perfekt.
Olssons egen lilla fina anekdot om Brinsley Schwarz och Hope & Anchor-puben i Islington är en liten tröst till den knapphändiga omslagsinformationen men jag har själv letat upp all nödvändig och intressant information om de olika spåren:
Nick Lowe: Heart of the city
En fantastiskt perfekt start på en samling pubrocklåtar. Nummer ett var också nummer ett och starten på Stiff Records legendariska skivhistoria. BUY 1 hade ”Heart of the city” på b-sidan men är ändå en av Lowes mest kända rocklåtar. Mer historia om den här låten får ni på måndag på denna plats.
Ian Gomm: Hooked on love
Brinsley Schwarz, den klassiska engelska pubrockrockgruppen går som en röd tråd genom Mats Olssons samling. Det började med Lowe, basisten, och här kommer sångaren och gitarristen Gomm. Första låten på första soloalbumet ”Summer holiday” (1978) . Låten gavs ut redan i oktober 1973 på Brinsleys ”Please don’t ever change”.
Brinsley Schwarz: I’ve cried my last tear
Röda tråden-gruppen med en egen låt från 1974. Ursprungligen en singel som här, lite negativt, inkluderas i en rätt svag liveversion.
Dr Feelgood: Roxette
En klassiker, Dr Feelgoods första singel från november 1974. Med en titel som fick Per Gessle att både döpa om Gyllene Tider på engelska, ett skivbolag och en framgångsrik duo. Wilko Johnsons r&b-pärla var också hörnsten på gruppens första album, "Down by the jetty".
Legend: Cheque book
Här kommer nästa röda tråd på Mats Olsson-samlingen: Mickey Jupp. Jupp sjöng och skrev låtar i Legend och den här profilerade låten ingick på gruppens andra album från januari 1971, hette ”Legend” men kallas för alltid ”Red Boot Album” i folkmun. Dr Feelgood gjorde en cover på låten på debutalbumet "Down by the jetty".
Split Rivitt: Soul limbo
En bagatell och parentes på en annars stark samling. Ett engelskt band som gjorde en instrumental cover på Booker T & the MG’s klassiker ”Soul limbo” 1980. Här kryddad med lite mer r&b och lite mer munspel.
Dave Edmunds: Need a shot of rhythm & blues
En singel från 1974, ingick sedan på Edmunds första soloalbum, ”Subtle as a flying mallet”, där medlemmarna i Rockpile redan fanns med. En cover, skriven av Terry Thompson som “Shot of rhythm & blues”, på Johnny Kidd & the Pirates och Arthur Alexanders succésinglar från 1962.
Graham Parker & the Rumour: Back to schooldays
En av de tidigaste Parker & Rumour-inspelningarna. Kom med som anonymt spår på Stiff-samlingen ”A bunch of Stiff records” då den redan publicerats på Parkers första album ”Howlin’ wind”. Även Dave Edmunds spelade in låten.
Count Bishops: Teenage letter
Rhythm & blues! Jämför med Dr Feelgood och det här är inte mycket sämre. Ingick ursprungligen på en EP, ”Speedball” (skivbolaget Chiswicks allra första release) från 1975. Finns också med på samlingsalbumet ”Submarine tracks & fool’s gold”.
Mike Spenser & the Criminals: Nothing takes the place of you
En riktigt mustig soulballad av Spenser som tidigare var sångare i Count Bishops. Låten är skriven av Toussaint McCall som också spelade in originalet 1967.
Roogalator: All aboard
Ännu en Stiff-singel, BUY 3. En raritet ty omslaget, som är en parodi på Beatles-designen ”With the Beatles”, blev så kontroversiellt att skivan drogs in. En jazzkryddad singel som spelades på 33-varv.
Ducks Deluxe: Coast to coast
En pubrock-klassiker. Nick Garvey skrev och Sean Tyla sjöng låten och det blev 1973 gruppens första singel. Fanns ockå med på gruppens första album, ”Ducks Deluxe” (1974) .
Eddie & the Hot Rods: Cruisin’ (in the Lincoln)
En tidig r&b-stänkare från Southend-gruppen. B-sida på gruppens första singel "Writing on the wall" och vid den tidpunkten var Lew Lewis medlem och det är hans brinnande munspel som kryddar den här låten.
Lew Lewis Reformer: Photo-finish
En Stiff-B-sida, BUY 48, 1979. Med ännu ett snyggt Lew Lewis-munspel.
Pink Fairies: Between the lines
Mer tidig Stiff, BUY 2, 1976. Tung rock med grupp som hade en lång historia.
Wreckless Eric: Whole wide world
En klassiker i alla kategorier. Så pryder den också omslaget på det tecknade omslaget till samlingen. Wreckless Erics skivdebut. Producerad av Nick Lowe.
Chris Spedding: School days
Överraskande. Från Speddings poppiga album från 1976. En egen låt.
Mickey Jupp: Making friends
En tung pianopoplåt hårt influerad av Fats Domino. Från den fantastiska förstasidan av ”Juppanese” (1978) där Jupp kompas av Rockpile och produceras av Nick Lowe.
Dr Feelgood: Waiting for Saturday night
Överraskande sen Feelgoodlåt, utgiven på singel i oktober 1981. Är ursprungligen en Bishops-låt.
The Inmates: The walk
En cover från Inmates, ännu en r&b-influerad engelsk grupp, med sångaren Bill Hurley i högform. Släpptes som singel (Radar) 1979 och även på albumet ”First offence”, gruppens debut. Originalet gjordes av låtskrivaren själv, bluesartisten Jimmy McCracklin, 1961.
Blues Band: Talk to me baby
Känns lite överflödig. Lite för mycket blues, lite för mycket tradition och inte fullt så personlig fast det är Paul Jones vid mikrofonen. Elmore James-låten var bandets första låt på första albumet ”Official bootleg album” från 1980.
Wilko Johnson’s Solid Senders: Everybody’s carrying a gun
Enda faktafelet på samlingen. Gruppen hette vid utgivningen, september 1978, av sitt första album tillsammans endast Solid Senders. Skriven av Wilko Johnson.
The Motors: You beat the hell out of me
En ovanligt energiladdad låt från en grupp som är mest känd för sina fantastiska poplåtar. Ett spår från gruppens andra album, ”Approved by the Motors”, 1978. Var också singel-b-sida till ”Be what you gotta be” som kom redan 1977.
101ers: Keys to your heart
Ett Joe Strummer-original från 1976 innan Clash. En melodisk och energisk pubrockklassiker. Gruppen existerade mellan 1974 och 1976 och den här singeln (Chiswick) kom på singel i juli 1976 när Strummer redan gått med i Clash. Första spår på ovannämnda "Submarine..."-samling.
Oil City Sheiks: It don’t take but a few minutes
En Dr Feelgood-relaterad singel på skoj. Ett förstärkt band, med Jools Holland och Lew Lewis, gjorde den här Chuck Berry-låten 1979.
Bishops: I take what I want
Gruppen skippade Count i sitt namn och fortsatte som Bishops med lika energisk r&b. Låten, en cover på en Sam & Dave-låt från 1965, inleder albumet ”Crosscuts” från 1979.
Ian Gomm: Come on
Tillbaka till Gomms solodebut. En Chuck Berry-låt som får en annorlunda behandling.
Larry Wallis: Police car
En väldigt bra Stiff-singel, BUY 22, från 1977 . Wallis, mer känd som Pink Fairies-medlem, på sin enda Stiff-skiva.
Ian Dury: You’re more than fair
En udda Dury-låt. Ursprungligen single-B-sida, till “Sweet Gene Vincent”, ännu en Stiff-singel (BUY 23) från 1977. En låt hämtad från Kilburn & the High Roads-repertoaren.
Dave Edmunds: Here comes the weekend
Ännu en typisk Edmund/Lowe/Rockpile-klassiker under två minuter (1:59). Från Edmunds album “Get it”, 1977, och skriven av både Lowe och Edmunds.
Rockpile: If sugar was as sweet as you
Pophistoriens mest förväntade succé blev en liten besvikelse som inte kunde leva upp till gruppens liverenommé. En cover, från Joe Tex 1966, som trots allt lever än i dag.
The Brinsleys: There’s a cloud in my heart
Ännu en Brinsley-singel, utgiven i mars 1975, skriven av Nick Lowe. Samma månad splittrades bandet efter en sista spelning på Marquee i London.
Sean Tyla: Amsterdam dog
Samlingen saknar intensivt en Tyla Gang-låt men den här tidigare Tyla-låten ”Amsterdam dog” är en liten tröst. Inspelad efter Ducks Deluxe men före Stiff och Tyla Gang.
Kursaal Flyers: Speedway
En enda låt från den här underbara Southend-gruppen är också för lite. En Jupp-cover eller någon underbar pophit hade höjt hela samlingens värde. "Speedway" är gruppens debutsingel, juni 1975, och blev sedan det sjätte spåret på debutalbumet "Chocs away".
Refreshments: One dance one rose one kiss
Ja, vi får vara glada att det inte blev “Miss you Belinda” och det här Joakim Arnell-originalet är bra men inte i klass med exempelvis Billy Bremners “Trouble boys”.
Faces: Last orders please
Lika fantastiskt som samlingen inleds, med Nick Lowes ”Heart of the city”, lika underbart och otroligt passande avslutas den med Ronnie Lanes ”Last orders please”. Faces är/var ingen pubrockgrupp men Ronnie Lane är så nära pubrockidealet det går att komma. Saknar egentligen en eller två Slim Chance-låtar på den här samlingen. Faces-originalet fanns på gruppens andra album ”A nod is as good as a wink…” från 1971.
/ Håkan
<< | Maj 2008 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | |||
5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 |
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 |
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 |
Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...
Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...
Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...
Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...
Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h...
Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...
Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...
Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...
Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...
Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g...
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget:
Kan man fiska lite efter mer info, Stefan? Format, matrix-nummer etc. Skulle vara kanon.Svar:
Har också dålig koll på demo så det vore kul att fiska fram mer information. Välkommen att skriva, Stefan.
Det låter det.
ang trouble boys så har jag billys originalversion från 77 och den är givetvis bäst!Svar:
Är det nån livespelning med Rockpile? Jag har sett honom gör den på deras konserter några år senare.
det är dave kelly!!!!!!!Svar:
Jo, svarar jag skamset. Har inte lyssnat tillräckligt noga, med andra ord. Så trodde jag Kelly tog över mikrofonen när de kallade sig för Dave Kelly Band. Bra! Tillrättavisningar gillar jag. Tack.
Tack för båda kommentarerna, man hinner inte tänka på allt.