Blogginlägg från 2008-04-07

“Guitar jamboree”

CHRIS SPEDDING: Guitar jamboree (Rak RAK 236)
Det här är min lekplats, min tummelplats och mitt eget val av skivor att skriva om. Ändå måste jag ibland ta hjälp från andra. Jag har massor av potentiella val av singellåtar på lager men kunde plötsligt inte hitta den personliga känslan i någon av dom. Därför fick min vän och kamrat Jan-Ola den stora äran att välja singellåt den här veckan. Men det är fortfarande jag som beskriver skivan, minns tillbaka och berättar historien.
   Jan-Ola valde, inte alls överraskande, en singellåt av Chris Spedding. Jag har aldrig sett Spedding live men det har däremot Jan-Ola gjort. När Spedding uppträdde som gitarrist i Robert Gordons band på 80-talet.
   Spedding är ju i första hand inte känd som artist i eget namn. Listan på skivor där Spedding medverkar är lång, mycket lång. Visserligen gjorde han redan 1970 sin första soloplatta och var då i den avancerade jazzrockbranschen. Men sedan fanns han med på skivor med bland annat Jack Bruce, Elton John, Harry Nilsson, Lesley Duncan, Donovan, Roy Harper, John Cale och Jim Capaldi innan han 1975 satsade på en ny solokarriär – i den rena och skära popbranschen!
   Den berömde popproducenten Mickie Most satsade på Spedding som rena popidolen. Inledde 1975 med hitsinglar som ”Motorbikin’”, ”Jump in my car” och ”New girl in the neighbourhood”. Och samtidigt som hans första popalbum, ”Chris Spedding”, släpptes i april 1976 kom en singel därifrån, ”Guitar jamboree”. Plötsligt var den seriöse gitarristen Spedding en singelpopartist.
   Lagom till albumet berättade Spedding sin tanke kring skivan, att göra klassisk popmusik:
   “The things that excite me are the things that excited me when I started out in music. Anyone involved in music, even the most boring guitar hero you could imagine, was probably turned on by a Top 40 single. It's the common denominator of all musicians. I date back to the early rock'n'roll, Bill Haley, Elvis Presley, Gene Vincent, they're the first records I remember. The form I'm interested in mastering now is three minute single. The album is really too long. You can't really point to anybody who's mastered the art of the album. All my favorite albums are the Greatest Hits albums, which is why I tried to sort of have the atomosphere of a Greatst Hits album on mine.”
   Låten “Guitar jamboree” är i sammanhanget en väldigt speciell låt. Skriven och framförd som en presentation av en massa olika gitarrsound och olika gitarrister. Spedding har sagt:
   “That's just a one-off track that I thought of. Actually, the reason that I did it was that the rest of the album was so full of very short two-minute pop performances with guitar fills but no solos. I figured that I ought to give all the peoplewho know me as a guitar player a bit of flash guitar - which I don't know why they expect flash guitar from me because I've never, ever done it, but I get the distinct impression that people expect me to be a flash guitarist. The reason I don't normally do it is because I find it incredibly boring and unfulfilling. So what I did was to construct 'Guitar Jamboree', an interesting song about lots of interesting things around a few flash guitar solos. That's why the song was like that, but it's not typical of the album.
   Spedding härmar en mängd kända gitarrister som Albert King, Eric Clapton, Leslie West, Jimi Hendrix, Chuck Berry, Pete Townshend, George Harrison, Paul Kossoff,, Dave Gilmour, Keith Richards, Jimmy Page, Jeff Beck och hinner också med ett bassolo a la Jack Bruce.
   Jazzrockaren och nu också popidolen hade flera strängar (förlåt!) på sin lyra. Strax efter sin egen skiva medverkade han på Sex Pistols inspelningar, gjorde en singel med en annan new wave-grupp, Vibrators, och blev en av hörnstenarna i Bryan Ferrys kompgrupp.
   Det var då Spedding gjorde det största avtrycket i mitt minne på 70-talet. EP:n ”Extended play” med Ferry, med bland annat en överväldigande svängig version av Everly Brothers ”The príce is right”, är en milstolpe.

/ Håkan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.