Blogginlägg från 2002-04-22

Dynamo Chapel Citizens konsert

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 22/4 2002.

KONSERT
DYNAMO CHAPEL
DAVID & THE CITIZENS
Contan, Örebro 20/4 2002

Lördagskvällens färd mot natt på Contan formades till en alldeles utmärkt uppvisning i svensk rock på medelnivå av idag. De båda huvudbanden representerade en geografiskt stor del av Sverige och lyckades även musikaliskt täcka in de flesta genrer.
   Norrländska Dynamo Chapel inledde. Deras uppmärksammade debutalbum klingade klassisk rock i allmänhet och Bruce Springsteen i synnerhet. PÃ¥ scen blev det inte lika tydligt influerat och opersonligt. Utan blÃ¥s, klockspel och kör visade sig bandet stÃ¥ pÃ¥ musikaliskt egna ben.
   Ã„ndÃ¥ förblir den här kvintetten ett mysterium. Kanske stördes de av tunna Ã¥skÃ¥darled med bristfällig publikrespons som följd för det ville aldrig riktigt släppa för den här lovande gruppen.
   Den store tunge sÃ¥ngaren Magnus Ericsson och den visuellt anonyme gitarristen MÃ¥rten Lundmark har klart tillräcklig potential i sitt sätt att skriva lÃ¥tar och framföra dem.
   SÃ¥ mycket soul, sÃ¥ genuint lÃ¥tskrivande och ett sÃ¥ grundläggande rocksound borde alltsÃ¥ live resultera i nÃ¥got större. Nu körde de lite pliktskyldigt igenom de mest uppenbara uptempolÃ¥tarna frÃ¥n albumet. Utan att skapa nÃ¥gon form av magi.
   Till för nÃ¥gra dagar sedan uppfattade jag David & the Citizens som det naturliga förbandet till Dynamo Chapel. Men efter att ha lyssnat pÃ¥ deras debutskiva utvecklade sig pÃ¥tagliga förhoppningar. Främst genom skivans gränslösa definition av popmusik.
   Ã„ven pÃ¥ scen visade sig Malmöbandet ha osedvanligt hög ambition att bjuda pÃ¥ nÃ¥got udda och annorlunda. Perfekt för den som tror sig ha hört och sett allt, som exempelvis undertecknad.
   Frontpersonen och sÃ¥ngaren David Fridlund, som överraskade med att sitta sig igenom hela konserten, omgav sig med ett galet kompgäng som antingen studsade runt eller bytte instrument med varandra.
   Men där fanns ocksÃ¥ melodiska höjdpunkter som mitt i de plötsliga kaosattackerna framstod som underbara juveler. Händelserikt och spännande men ocksÃ¥ lite ryckigt och ojämnt pÃ¥ sina hÃ¥ll.

/ HÃ¥kan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.