Blogginlägg från 2009-11-11

Soundtracks: "Journey through the past sound track"

NEIL YOUNG: Journey through the past sound track (Reprise, 1972)

Ännu ett mystiskt, mytiskt och udda soundtrack från Neil Young. Han har ju genom åren vurmat för filmkonsten på ett alldeles speciellt sätt. Där han själv satt sig i regissörsstolen (ofta under sin pseudonym Bernard Shakey) och presenterat tämligen udda filmverk. ”Journey through the past” var Bernard Shakeys debut i filmbranschen.
   ”Journey through the past” sammanställdes 1972, regisserades av Shakey och Dean Stockwell. Skivbolaget var först inte intresserade att ge ut något soundtrack men ändrade sig när suget efter Neil Young-skivor var på topp. Filmen hade inte premiär förrän i maj 1974.
   Filmen är i högsta grad en dokumentär om Youngs sex första år som turnerande skivartist. En sorts roadmovie och lågbudgetfilm som har sitt värde, kanske mer nu än då, i filmbilderna från tv med Buffalo Springfield, live och repetitioner med Crosby Stills Nash & Young, ”Harvest”-repetitioner och soloinspelningar. Nej, jag har (som så många andra) inte sett filmen men läst detaljer om filmen som tillhör både fantasikategorin och unika dokumentärbilder.
   Musikaliskt är det ett soundtrack i sitt rätta namn. TV-inspelningar med Buffalo Springfield från 1967 med låtar som knappast kommer upp i kvalitén på deras originalskivor. Fast en alternativ version av ”Mr Soul” lär gäcka de extrema fantasterna.
   Inte heller liveinspelningarna med CSNY är speciellt upphetsande eller unika. Tre låtar, ”Find the cost of freedom”, ”Ohio” och ”Southern man”, som vi redan hade hört på livedubbeln ”4 way street” nästan två år innan den här skivan släpptes. Några ändrade låtlängder påverkar inte mycket.
   Och ”Harvest”-låtarna hade vi nästan haft på skiva ett år innan det här soundtracket släpptes. Här är det måhända i lite mer spontana och ofärdiga versioner.
   De klassiska låtarna, ”Handel’s Messiah” och ”King of kings”, med stor orkester och stor kör, är jag inte man att bedöma men konstaterar att den musikaliska bredden är både uppenbar och tålamodskrävande på den här skivan och i den här filmen.
   Beach Boys helt autentiska ”Let’s go away for awhile”, från deras ”Pet sounds”-album, avslutar skivan utan att vi lyssnare får någon som helst förklaring.
   Jag vet inte varför jag någon gång i slutet av 1972 gick till skivaffären och köpte den här skivan för egna pengar. Kanske var jag mitt inne i mitt djupaste intresse för Neil Young när han hade fått det största breda genombrottet med ”Heart of gold” och den fantastiska ”Harvest”? Eller älskade jag CSNY, vars ”4 way street” nog är den liveskiva jag har lyssnat allra mest på, att jag ville höra allt – igen?
   Eller var det så enkelt att det på den här smakfullt förpackade dubbel-lp:n fanns en outgiven unik Neil Young-låt, ”Soldier”, som sedan inte skulle få se dagens ljus förrän 1977 på samlingsskivan ”Decade”, då i en något förkortad version. En naken pianoballad om krigets fasor som Neil sjunger på sitt oefterhärmliga sätt.
   Det var förresten Stockwell som inspirerade Neil Young till titeln ”After the goldrush”. Stockwell och Neil Youngs vänskap har fortsatt genom åren. Stockwell designade omslaget till ”American stars’n’bars” och regisserade och skrev manus till filmen ”Human highway” (1982) där han även spelade en liten roll.

Innehåll:
1. Buffalo Springfield: For What It’s Worth/Mr Soul      
2. Buffalo Springfield: Rock & Roll Woman      
3. Crosby, Stills, Nash & Young: Find the Cost of Freedom      
4. Crosby, Stills, Nash & Young: Ohio      
5. Neil Young: Southern Man      
6. Neil Young: Are You Ready for the Country?      
7. Let Me Call You Sweetheart      
8. Neil Young: Alabama      
9. Neil Young: Words      
10. Relativity Invitation      
11. Handel’s Messiah      
12. The "King of Kings" Theme      
13. Neil Young: Soldier      
14. The Beach Boys: Let’s Go Away for Awhile

/ Håkan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.