Blogginlägg

Det omöjliga valet mellan John och Paul

Postad: 2005-10-14 12:55
Kategori: Beatles

Den här krönikan publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 14 oktober 2005.

Ja eller nej är ofta lätt att svara på. Svart eller vitt är lätt att identifiera. En rak eller krokig väg brukar man kunna se skillnad på. Och dag eller natt är en lätt match.
   Men John eller Paul? Det kan vara knivigare eller helt omöjligt att förklara var man har sina sympatier i det fallet. Det är ju inte bara en fråga om död eller levande, rock eller pop, rebell eller svärmorsdröm, rik eller krösus.
   Det är ju så ofantligt mycket mer än så man måste ta ställning till när man ska välja mellan John Lennon och Paul McCartney. Ändå gick BBC Radio 6, en digital radiokanal, ut med just den frågan förra veckan. Inte vet jag hur utfallet blev och ännu mindre vill jag veta det slutgiltiga svaret.
   För varför ska man behöva välja? Visserligen har båda ikonerna under den senaste månaden varit ovanligt aktuella men det känns som extremt krystat att ställa exempelvis ”Imagine” mot ”Mull of Kintyre” eller Yoko Ono mot Linda Eastman.
   Den ene skulle i söndags ha fyllt 65 år och den andra tog samma dag en dags break i en utsåld USA-turné som uppföljning på en skiva av närmast heroisk kvalité.
   Ingen, absolut ingen, kan fantisera ihop någon trovärdig berättelse om hur John musikaliskt skulle ha utvecklats på de här nästan 25 åren om han fått levat.
   En gissning, och det är bara en kvalificerad gissning, är nog att hans comeback 1980 var ett tillfälligt ryck som den då balanserade familjefadern gjorde. Musikaliskt var det knappast någon rebellisk rockare som tog ton utan en äldre 40-åring som sjöng och spelade mogen pop.
   Men som sagt, framtiden därefter går inte ens att fantisera om.
   Däremot vet vi precis vad Paul McCartney har gjort och inte borde ha gjort under samma 25 år. Diplomatiskt kan vi uttrycka oss som så att varken John eller Paul under sina solokarriärer som helhet inte lyckats överträffa de åtta skivproducerande åren i Beatles.
   Men stundtals har det också funnits magiska ögonblick även under solokarriärerna. I Lennons fall var det skivorna som kom direkt efter Beatles-sammanbrottet. Och då menar jag inte de mer än svårlyssnade experimenten han gjorde tillsammans med sin fru…
   Den brutalt avskalade ”Plastic Ono Band” och den intressant späckade ”Imagine” tillhör naturligtvis den exklusiva rockhistorien av klassiska skivor. Sedan var det mer sporadiskt med höjdpunkter innan han 1975 drog sig undan offentligheten.
   Hela Paul McCartneys solokarriär, och då inkluderar jag 70-talsåren i Wings, är ju en enda lång berg- och dalbana. Där han faktiskt för stunden, denna höst 2005, befinner sig på topp. Men för de grymt nostalgiska USA-fansen existerar inte Paul McCartneys sololåtar. Under den pågående turnén där borta så innehåller konserterna 34 låtar av vilka hela 23 hämtats från Beatles-repertoaren. Det kan man kalla en solokarriär i uppförsbacke.
   När det gäller John Lennon handlar det nästan alltid om nostalgi på skiva. Nya samlingsförpackningar eller restaurerade cd-album. Förra veckan kom en ny dubbel cd-samling, ”Working class hero” som täcker in hela hans solokarriär. Från början till slut.
Och om knappt en månad släpps ”Sometime in New York City” och ”Walls and bridges” på cd. Med nytt ljud och exklusiva bonusspår.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (59)
Blogg (382)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (10)
Jul (51)
Konserter (205)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (43)
Maxi12" (12)
Minns (102)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Oktober 2005 >>
Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29 30
31            

Siim 17/11: Tack Håkan för en alltid inspirerande artikel, gav mig också inspiration till at...

Olle Unenge 24/10: https://tommyhansson.wordpress.com/category/ciaron-bourke/...

Anders Thelin 7/10: Hej Håkan Tillhör också den exklusiva skara som har El Mirage i samlingen, inkö...

Bubbert 3/10: Bekantar mig precis med hans återföreningsskivor med Mudcrutch (2008 och 2016), ...

Wendyanne 14/09: Är ganska säker på att spelningen med King Kurt på Kolingsborg var på våren 1983...

stefan 13/09: Billy spelar bara på Marlboro Man och enligt mig så är den första versionen de g...

Janne Lennell 2/09: Lipstick.. och Have...är ju en fantastisk avslutning på första sidan...

Janne Lennell 2/09: The Vanjas (som jag såg förra året på Rosengrens) i all ära..men The Magnettes s...

Bubbert 26/08: Wow, Caroline Giertz från TV7:s flummiga spökprogram!...

Anders 24/08: Är det månne Motors som ligger på parkettgolvet?...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.