Blogginlägg

Isolation Years Maria Almlöv konsert

Postad: 2005-04-19 16:49
Kategori: Live-recensioner

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 19/4 2005.

KONSERT
Isolation Years
Maria Almlöv
Klubb Söndag/Strömpis 17/4 2005


Jag har sällan haft så stora förväntningar på en Klubb Söndag-kväll som i söndags. Programmet som toppades med det minst sagt intressanta bandet Isolation Years, med nya okända stjärnskottet Maria Almlöv som uppvärmare, lovade verkligen gott. Mycket tack vare deras aktuella skivor som är fina representanter på den föredömliga vågen av svensk pop och rock som fortsätter skölja över oss.
   Skivorna har väl inte riktigt fått den massmediala uppmärksamhet som jag tycker båda är värda. Isolation Years ”Cover the distance” är fräsch genomarbetat pop där låtarna i sig har en tveklöst prioriterad roll. Maria Almlövs ”About time” lever mer på känsla än klatschiga harmonier men framstår som en stark singer-songwriter-platta.
   På Klubb Söndag-scenen fick de goda intrycken en naturlig fortsättning. När Maria Almlöv fick förmånen att blomma ut med hela sin starka framtoning. I det musikaliska området mittemellan lågmäld personlig rock och modern country. Med hjälp av några säkra kompmusiker, bland annat slidegitarristen Janne Lindén (som senast figurerade som extragitarrist hos Wilmer X), tog Maria chansen att lyfta fram sin något dämpade profil på skiva till livs levande lyster. Där sång och sånger tog hennes karriär flera kliv framåt.
   Det var två osedvanligt fullkomponerade band som gav Klubb Söndag-kvällen lite mer volym, arrangemang och decibel än vi vant oss vid under tidigare upplagor.
   Men Isolation Years, med sin traditionella rocksättning på fem killar, gör sin popmusik med så små medel, delikata detaljer och läckert finurliga harmonier att de utan problem ändå passar in i Klubb Söndag-konceptet.
   Visst var det mer klassisk popstämpel över framträdandet än lågmälda singer-songwriter-ballader men den snygga ytan kan ändå inte sudda ut Jakob Nyströms genuina låtskrivande som på tre skivor tagit sig fram till täten bland svenska band.
   Däremot kan jag, efter den dryga timmen långa konserten, konstatera att de inte är speciellt roliga på scen. Torr, tillbakadragen humor och en präktig norrländsk indiestämpel på arrangemangen resulterade i en oroande känsla av att de hade så mycket mer att ge i form av både mänsklighet och exklusiva liveversioner av sitt starka material.
   Så när de slutligen lämnade scenen, med två äldre låtar (Green on white” och ”It’s golden”) som extrabonus, så kunde jag inte skaka av mig intrycket att konserten med Isolation Years inte helt gav den senaste underbara skivan full rättvisa.
   Trots mer än godkända versioner av lysande låtar som ”Nurse hands”, ”Look what I’ve done”, ”Moses” och ”Michael (if you cannot row”). Det var något som fattades eller annars hade jag på tok för stora förväntningar.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (411)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (55)
Konserter (227)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (47)
Maxi12" (35)
Minns (113)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< April 2005 >>
Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30  

Arkel 7/05: Re: Minnen spelar spratt - eller????. För 10 000 år sen var jag på Malmen och h...

Zoli 6/05: Hej, Little Richards skivbolag hette inte Speciality utan Specialty. Alltså, a...

Uffe Ericson 5/04: The Searchers gjorde sin absolut sista live spelning den 31 mars i år och har n...

jeff christer 1/04: Har läst dina fina artikel om dom två sire skivorna , mycket bra . har båda p...

Björn Stein 18/03: Relaterat: Ian Dury hyllar sin hjälte under 3.33 på den fantastiska Sweet Gene V...

Tommy 18/03: Det har kanske inte med saken att göra, men jag vill påminna om Ian Dury&The Bl...

Janne 15/03: Van Morrisons No guru no metod no teacher gick inte hem, ser jag. Smaken är olik...

Bubbert 13/03: Vad har hon pysslat med sedan 1986/1987 ?...

Bubbert 2/03: Liten petitess, årtalet i bildtexten ska vara 2019, inte 2018....

Perre 1/03: Håkan, tack för den bästa runan som skrivits såhär dagarna efter...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.