Blogginlägg

Granada konsert

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 1/4 2001.

KONSERT
GRANADA
Klubb Populär/Stereo, Örebro 30/3 2001

Sällan har väl sex unga människor på en scen fört så lite oväsen som sent i fredagskväll på Stereos minst sagt onaturliga estrad.
   Stereo är ju inklämd pÃ¥ en avlÃ¥ng ursäkt till kroglokal som helt logiskt har en parentes till scen där en groteskt stor pelare gör allt för att hindra Ã¥skÃ¥daren frÃ¥n att uppleva nÃ¥gon som helst visuell helhet i ett framförande.
   Men pelare har alltid varit ett naturligt inslag i Örebros rocklokalshistoria och i min regelbok kan inga yttre omständigheter förstöra en genuin konsertupplevelse.
   Men i fredagskväll handlade det om lÃ¥gmäld och stämningsfull musik och det blev en nästan komisk känsla att se och höra gruppens bÃ¥da leadsÃ¥ngare Anna Järvinen och Magnus Vikström sÃ¥ nära men ändÃ¥ sÃ¥ lÃ¥ngt frÃ¥n varandra.
   Granada har ett mycket homogent sound som kanske inte nÃ¥r sÃ¥ lÃ¥ngt bort frÃ¥n scenen och in i den fredagsstimmiga ungdomspublikens djupare sinnen. Men som där, just där, kring 6-7 meter frÃ¥n scenen blev till hypnos.
   Sedan har gruppen mÃ¥nga starka lÃ¥tar, inte bara singlarna "Amazing it seems" och "Sister", pÃ¥ lager. Som kanske behöver upprepade spelningar för att riktigt sätta sig i den breda publiken.
   När förutsättningarna till scenshow helt krossades sÃ¥ koncentrerades uppmärksamheten pÃ¥ Anna Järvinens mörka elegans. Som när hon inte dekorerade lÃ¥tarna med en bÃ¥de intensiv och avmätt röst, nÃ¥nstans mittemellan Kate Bush och Nina Persson, lät sig känslomässigt sväva bort medan hon slöt ögonen.
   Och för att inte musiken enbart skulle decimeras till en anonym musiktapet tog Anna vid nÃ¥gra enstaka tillfällen fram munspelet och spräckte upp det makliga vemodet med nÃ¥gra taggiga soloinsatser.
   Live är Granada ingen stor konsertgrupp. Däremot hade de, med hjälp av sin homogena repertoar, inga problem att fylla sin konserttimme med övervägande skön musik.

/ HÃ¥kan

Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...

Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...

Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...

Anne-Lie Dahl Parkegren 16/01: Hej! Jag, en tjejkompis och lilla syrran var på hans konsert. Tror vi satt på...

Peter Jönsson 1/01: Hej Håkan, Bra och nykter recension av Indoor Safari. (Tror emellertid att Nic...

Per Magnusson 29/12: Hej, ang svenska The Howlers inspelning av "Susie Q", som var b-sida på deras e...

Torsten Ståhlberg 29/12: Ang. SAM & DAVE/PERCY SLEDGE/ARTHUR CONLEY/TENDERS: Idrottshuset 25/10 1967. P...

Jan Boholm 13/12: Den här plattan gjorde mig glad, varm och trygg! Har gillat hans lågmälda pla...

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.