Blogginlägg

Compilation: A chance encounter

"A chance encounter" (Rambert, 1982)

ÄNNU EN COMPILATION-SKIVA (SAMLINGSALBUM) som har en liten koppling till mina gamla favoriter. En låt på skivan, den inledande ”Nothin' but talk”, är nämligen producerad av Mickey Jupp och därför kände jag mig 1982 tvingad att beställa albumet via post från England.
   "A chance encounter" är en lokal historia från Southend, där Jupp bodde då. Skivbolaget Rambert Records härstammar från byn Grays i närheten av Southend och grupperna på skivan är förutom The Shakers på en uppenbar amatörnivå.
   I min en gång galna ambition att gräva djupt kring favoritartister gick jag dessvärre på musikaliska minor i min jakt på en fullkomlig skivsamling. ”A chance encounter” är ett bevis på det nederlaget.
   Southend-profilen Steve Hooker, ledare för garagerocktrion The Shakers, är skivans enda kända och etablerade namn. Han började sin karriär på skiva redan 1977 som ledare för bandet The Heat, fortsatte med Steve Hooker Band 1979 och en Paul Shuttleworth (Kursaals)-producerad singel innan The Shakers drog igång 1982. Långt senare, 1988, gjorde han en singel med Wilko Johnson.
   Shakers bidrag här lyser klart starkast på skivan utan att vara speciellt originellt. ”Nothin' but talk” dekoreras med en pipig orgel och ett i övrigt garagerocksound. Enligt informationsbladet, som distribuerades ihop med skivan, är det ingen som spelar orgel men jag misstänker att det kan vara producenten Mickey Jupps verk. Hookers röst kan jämföras med en tidig Wreckless Eric och låten är faktiskt proffsigt nog förlagd på Jake Rivieras bolag Plangent Visions Music.
   Det är inget direkt nöje att lyssna på resten av skivan ty den musikaliska kvalitén kan möjligen nå upp till en konventionell talangtävling på en ganska uppenbar amatörnivå. Med grupper från Southend med omgivning (Billericay, Wickford, Brightlingsea, Brentwood, Rayleigh och Tilbury med mera) där ingen har lämnat några musikaliska spår efter sig.
   På sin höjd låter det som demoinspelningar från en replokal och det är ingen större skillnad om låtarna är inspelade live eller i studio.
   Jag kan stundtals höra en bra gitarrist (Thesis) eller basist (The Cards) eller en plötslig hyfsad refräng, ”Peace and joy and happiness”, hos Living Legend. Men ibland är det också helt olyssningsbart, som hos gruppen Some som bjuder på ett enda oväsen.


Side 1
The Shakers: Nothin' But Talk
Captain Lemming And The Cliff Hangers: Listen
Angels Are Go!: Fallen
Siren: Talk About Me Quietly
Death Obsession: Fighting Continues
Existence: Don't Belong To The Crowd

Side 2
Caplo Banaal: Devil Is In Me
Thesis: Visitors
Nightshade: Sympathetic Words
The Cards: Fats
Some: I'm In Love With The Barmaid
Living Legend: Enjoy Yourself
The Yaks: Remain Silent

/ Håkan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.