Blogginlägg

Jesper Lindell tappade aldrig fokus

Jesper Lindell med sitt band, här tillsammans med sin bror Anton och pianisten Carl Michael Junior Lindvall, bjöd på ett fantastiskt uppträdande.


Jesper Lindell går från klarhet till klarhet.


Gitarristen Jimmy Reimers (här tillsammans med organisten Rasmus Fors) imponerade både som trumpetare...

Alla bilder: Carina Österling...och violinist!

JESPER LINDELL BAND
Kulturterrassen, Örebro 5 augusti 2022
Konsertlängd: 20:30-21:04 och 21:16-22:04 (34+48=82 min)
Min plats: Sittande ca 8 m till vänster från scenen.

MED ETT AV ÅRETS ALLRA BÄSTA ALBUM, ”Twilights”, i ryggen var det aldrig en fråga om fredagskvällens konsert med Jesper Lindell och hans eminenta band skulle bli en succé. Den på förhand enda frågan var om kvällens framförande skulle kunna matcha Lindells mycket inspirerade Örebro-konsert för drygt tre månader sedan?
   På den frågan var svaret ett tveklöst javisst!
   Majspelningen i Schreibers Garage var en genuin klubbspelning, svettigt och trångt, och en underbar första chans att uppleva Jesper Lindells genuint personliga musik live. I den mer seriöst strikta konsertmiljön på Kulturterrassen blev det än mer professionellt där det stundtals bjöds på både planerade och spontana showambitioner. Utan att tappa ett uns personlighet i varken framförande eller musikalitet.
   Redan från start bjöd det spelsugna gänget, Lindell plus fem musiker, på en flygande underhållning där de första låtarna avlöste varandra utan paus. Efter inledningen med ”Leave a light on”, en av de melodiska höjdpunkterna på senaste albumet, kom den två år gamla singellåten ”Keep on keeping on” och vi i publiken befann oss plötsligt i en klassisk soulkonsert på 60-talet med Stax/Motown-kvalitéer. Snacka om explosiv start på en konsert som sällan tappade varken energi eller fokus.
   Soultemat fortsatte på ”Momentary love”, där pianisten Carl Michael Junior Lindvall körade med en fin falsettröst, innan kvällens stora måhända helt oplanerade ögonblick lyfte fredagskvällens konsert till hög mänsklig nivå. Gitarristen Jimmy Reimers, som också spelade fiol, hade glömt trumpeten backstage och febril aktivitet utbröt samtidigt som ”If there comes a time” rullade igång. Men precis innan låtens mäktiga trumpetsolo kommer en av kvällens arrangörer rusande med instrumentet och ger Reimers möjlighet att krydda låten. Härlig närvarokänsla!
   Jesper Lindell har ju än så länge en ganska begränsad låtrepertoar, med bara två album och några singlar bakom sig, men det har inte på något sätt påverkat intrycket av hans konserter. Han är en bländande gitarrist. Ändå är det låtarna och en alldeles förförande stark röst som imponerar allra mest.
   Sedan är det ju hans samarbete med sitt fantastiska band, som format arrangemangen och verkligen bjuder på sina egna kvalitéer, som gör konserten till en fulländad upplevelse. Basisten, Jespers bror Anton, spelade tungt bredvid en pigg och skicklig trummis, Simon “Kosmos” Wilhelmsson och organisten Rasmus Fors trollade fram ett magiskt hammondljud på sina keyboards medan han blundade(!).
   I Jesper Lindell Band möter det ungdomligt energiska det djupt traditionella på ett anmärkningsvärt naturligt sätt. Den klassiska sättningem med både orgel och piano bäddar för ett underbart sound som är lika mycket rock som soul och allt däremellan. På en konsert som avslutades lika starkt som den inleddes.

Leave a light on
Keep on keeping on
Momentary love
If there comes a time
Just holler
Twilight
Nights like these
Living easy
Whatever happens
Good sides of me
White lines
France
Even if it ain't true
Westcoast rain

Extralåtar:
Dance
Moving slow

/ Håkan

Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...

Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...

Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...

Anne-Lie Dahl Parkegren 16/01: Hej! Jag, en tjejkompis och lilla syrran var på hans konsert. Tror vi satt på...

Peter Jönsson 1/01: Hej Håkan, Bra och nykter recension av Indoor Safari. (Tror emellertid att Nic...

Per Magnusson 29/12: Hej, ang svenska The Howlers inspelning av "Susie Q", som var b-sida på deras e...

Torsten Ståhlberg 29/12: Ang. SAM & DAVE/PERCY SLEDGE/ARTHUR CONLEY/TENDERS: Idrottshuset 25/10 1967. P...

Jan Boholm 13/12: Den här plattan gjorde mig glad, varm och trygg! Har gillat hans lågmälda pla...

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.