Blogginlägg

Darin konsert

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 2/3 2006.

KONSERT
Darin
Conventum, Örebro 1/3 2006

Det är smått sensationellt att en artist, ursprungligen ansedd som dagslända med en extremt kort karriär framför sig, fortfarande över ett år efter sitt genombrott (som 2:a(!) i Idol 2004) har stjärnstatus, fansen på sin sida och en otroligt blomstrande karriär.
   Det var inte oväntat hysteriska scener när Darin kom till Örebro och Conventum och inför tusentals tjejer i yngre tonåren genomförde sin vältränade, disciplinerade men korta show, tolv låtar på en timme, till en tjutande respons.
   Men det var sammantaget en ännu yngre medelålder på publiken då dagisbarnen snodde kring benen och hoppade vilt för att överhuvudtaget se någonting.
   Darins karriär blir bara större och större för varje dag som går men musikaliskt utvecklas han inte riktigt i samma hastiga tempo. Det var en sprittande pojkaktig charm som sprudlade under sommarturnén. Nu var det mer beräknat och rutinmässigt riktat till fansen längst fram och han hade märkbart svårt att nå ut till hela publiken.
   Scenbygget var en torftig stålgrå konstruktion men koreografiskt var det en närmast perfekt show när Darin, tränad av Bounce, for omkring på scenen tillsammans med sina dansande tjejer som aldrig presenterades. Fast jag förstod inte riktigt vitsen med den där inledande militäriska precisionsdansen.
   Med en allt fetare repertoar på hand har Darin som scenartist växt upp och ut till en duktig konsertunderhållare fast han ännu inte riktigt vågar ta ut svängarna när han bara lite flyktigt stoppade in en och annan ballad i det annars fysiskt krävande tempot.
   Som skivartist har han ett stapplande år bakom sig med två album av inte helt solid karaktär men som förvisso innehållit ett mer än godkänt antal hitlåtar som nu radades upp på en konsert där den visuella attacken gav Darins framträdande så mycket mer rättvisa än på en simpel cd-skiva.
   Dessutom är han ju på skiva i händerna på en mängd mer eller mindre professionella låtskrivare som är tveklöst duktiga på att snickra ihop klockren danspop men lite mindre intresserade av att lyfta fram den personlighet som jag anar och misstänker finns i denne Darin Zanyar.
   I somras dansade Darin i Michael Jacksons skugga men med en 50-procentigt ny repertoar i bakfickan slapp vi igår den jämförelsen och kunde lätt konstatera att hans röst bara blir bättre, scenutstrålningen lite säkrare och hitpotentialen ännu jämnare. Ändå har han en bit kvar till de stora grabbarna.
   Inte minst musikaliskt då arrangemangen av hans allt starkare repertoar fortfarande var stereotypa och stelbent maskinellt programmerade. Där ungdomarna bakom instrumenten i kompbandet huvudsakligen var lika livlösa och programmerade.

Darins låtar:
Move
Money for nothing
Want ya
What is love
Who’s that girl
Laura
Doin dirt
Why does it rain
B what U wanna B
Step up
Sail the ocean
Give it to me

/ Håkan

Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...

Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...

Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...

Anne-Lie Dahl Parkegren 16/01: Hej! Jag, en tjejkompis och lilla syrran var på hans konsert. Tror vi satt på...

Peter Jönsson 1/01: Hej Håkan, Bra och nykter recension av Indoor Safari. (Tror emellertid att Nic...

Per Magnusson 29/12: Hej, ang svenska The Howlers inspelning av "Susie Q", som var b-sida på deras e...

Torsten Ståhlberg 29/12: Ang. SAM & DAVE/PERCY SLEDGE/ARTHUR CONLEY/TENDERS: Idrottshuset 25/10 1967. P...

Jan Boholm 13/12: Den här plattan gjorde mig glad, varm och trygg! Har gillat hans lågmälda pla...

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.