Blogginlägg

Neil Innes (1944-2019)

DET ÄR MÅNGA MÄNNISKOR SOM GENOM HISTORIEN beskrivits som den femte Beatles-medlemmen men just nu, när jag precis nåtts av meddelandet att NEIL INNES har dött, är jag övertygad om att den mannen är mest värd den ”titeln”. 1978 skrev Neil Innes Beatles-låtar som ingen annan. Han var den musikaliskt ledande personen i projektet The Rutles, en parodi på The Beatles, där Innes skrev samtliga låtar som i varje detalj var förvillande lika riktiga Beatles-låtar. Neil Innes var på sätt och viss Lennon-McCartney i en och samma person.
   Neil Innes namn dök upp i mitt medvetande långt tidigare, som medlem i Bonzo Dog Doo-Dah Band i slutet på 60-talet. En grupp full av avantgarde, surrealistisk humor och musik. Även där var Innes den musikaliska hjärnan bland komiker och satiriker. Jag hade väl då svårt att hänga med i de språkliga svängarna på bandets album men fastnade omedelbart i singellåten ”I'm the urban spaceman”, skriven av Innes, som producerades av Paul McCartney under pseudonymen Apollo C Vermouth.
   Åren efter Bonzos splittring 1970 gjorde Innes en mindre seriös satsning som soloartist där humor, ett album hette ”How sweet to be an idiot”, mixades med välskriven popmusik. En karriär, där han även samarbetade med Scaffold-medlemmar och Monty Python, som jag noterade på distans.
   Monty Python-samarbetet i allmänhet och vänskapen med Eric Idle i synnerhet ledde fram till den tvådelade tv-serien ”Rutland Weekend Television”, som sändes på BBC i maj-juni 1975 and november-december 1976. Musiken till serien spelades in och gavs ut 1976 under Eric Idles och Neil Innes namn som “The Rutland Weekend Songbook”.
   1978 resulterade den uppmärksammade tv-serien med The Rutles, där Innes spelade karaktären Stig O'Hara, i en film, ”All you need is cash”. Fyra karaktärer, Dirk, Nasty, Stig och Barry, som hade en motsvarighet i de fyra Beatles-medlemmarna. Neil Innes skrev nya ”Beatles-låtar” till projektet och det var lika genialt som humoristiskt. Han tog kända harmonier, berömda arrangemang och slagkraftiga refränger. Skruvade allt ett halvt varv och ut kom Beatles-musik ingen hört men till 100 procent kände igen.
   Albumet ”The Rutles” (1978) är ett mästerverk. Mycket märkligt men helt genialt var det Neil Innes mästerverk.
   Neil Innes avled i söndags 29 december 2019.

/ Håkan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.