Blogginlägg

#23: Bash!

Postad: 2008-01-01 08:05
Kategori: 80-talets bästa

BILLY BREMNER: Bash! (Arista, 1984)
BILLY BREMNER KUNDE OMÖJLIGT BLI BÄTTRE än nummer 3 i Rockpile. Hur bra han än spelade, sjöng och skrev låtar så kunde han bara inte slå Dave Edmunds och Nick Lowe på fingrarna. Just därför blev han, så småningom, min favorit i bandet. Vem älskar inte en underdog? Han fick trots allt sjunga några låtar på konserterna och skrev fem låtar till Dave Edmunds skivor.
   Det var först efter Rockpiles splittring, runt våren 1981, som han fick chansen att utforma sin egen karriär. Det började med några uppseendeväckande starka singlar och slutade med det här alldeles ljuvliga albumet våren 1984. På omslaget ligger den ene boxaren nedslagen och det säger också ”Bash!” med utropstecken om skivans musikaliska sound. En klockren knockout och jag kände mig, vid tidpunkten för utgivningen i maj 1984, själv golvad av den långa raden av poppärlor.
   Inte så muskulöst, inte så rockigt, inte så mycket skinnpaj (som Bremner bär på omslaget) utan mer gitarrhetsig pop som med Bremners underbart effektiva röst ovanpå blir till en delikat anrättning. Där producenten Will Birch, en gång trummis i Kursaal Flyers och The Records, har en stor del i soundet som jag uppfattar det. Och har skrivit nio av originalskivans elva spår tillsammans med Bremner.
   Det tog några år att få ihop hela albumet. Det började med ett Stiff-kontrakt, de två singlarna ”Loud music in cars” och ”Laughter turns to tears”, av vilka bara den förstnämnda låten ingår på albumet. Legala och finansiella problem stoppade fortsatt samarbete med Stiff och det kom en one-off-singel på Demon, ”Meek power”, innan det stora albumkontraktet med Arista ramlade på plats.
   Ett härligt popsound, starka melodier och geniala texter. ”Bash!” hade alla de klassiska detaljerna. Producenten Will Birch var säkert ansvarig för många av de snillrika texterna. Bland annat ”Tired and emotional (and probably drunk)”, ursrungligen b-sida till ”Laughter turns to tears”-singeln, vars text är en lång rad Coasters-hits och/eller Leiber/Stoller-klassiker sammanfogade till en mycket lustig historia.
   Men det finns flera andra egna kanonlåtar på skiva, ”Fire in my pocket”, ”Love is stranger than fiction”, ”When these shoes were new” och ”The boat that sunk a thousand ships”.
Det räcker inte med det. De två ickeoriginalen toppar nästan allt på skivan. Elvis Costello gav bort den ytterst kompetenta poplåten ”Shatterproof” till Bremner som genast, innan albumet släpptes, gav ut den på singel. Vad jag minns blev det ingen större hit men den var värd det dubbla. Hela låtkonstruktionen var så anpassad Bremners röstresurser att jag i mitt huvud hörde en solklar hit. Du kan höra Costellos egen version av låten bland bonuslåtarna på återutgivningen av ”Punsch the clock”.
   Difford/Tilbrook-låten skänkte sin sedvanligt välskrivna poplåt ”When love goes to sleep”, en outtake från Squeeze-skivan ”Sweets from a stranger”, som för övrigt blev andrasingel från ”Bash!”. En mjuk skönt svängig poppärla.
   Trots allt kvalitativt innehåll på skivan förändrade det varken Billy Bremners liv eller popvärlden. Vare sig han viskade, sjöng eller skrek så blev det ljuva soundet på ”Bash!” enbart en favorit hos fantasterna. Jag vill verkligen rekommendera cd-återutgivningen, min är utgiven av Gadfly från 2001, ty där återfinns alla de övriga spåren till singelskivorna jag hänvisar till i texten.
   Bremner försvann sedan till USA och kom tillbaka först i mitten på 90-talet när Refreshments lockade med gästinhopp. Ett samarbete som slutade med att han blev kvar i Sverige och 1998 gav ut sin andra soloplatta, ”A good week’s work”.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (63)
Blogg (530)
Feber (5)
Filmklipp (131)
Jul (80)
Konserter (243)
Krönikor (186)
Larm (20)
Listor (57)
Maxi12" (35)
Minns (178)
Örebro (96)
Pubrock (13)
Stiff (49)

<< Januari 2008 >>
Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30 31      

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.