Blogginlägg

Rickfors lyfter inte

Hösten 1988 fick Mikael Rickfors sitt andra genombrott, nu på svenska med hitlåten "Vingar" och ett album med samma titel. Och gav sig ut på turné med sitt kompband Radio Rip-Off med musiker som spelade på albumet.

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 16/12 1988.

MIKAEL RICKFORS
Club 700, Örebro 14 december 1988

Under de senaste tio åren har jag nog sett och upplevt Mikael Rickfors ett handfull gånger på Örebros scener. Just nu är han inne i sin kommersiellt mest framgångsrika period någonsin men på Club 700:s scen i onsdagskväll var han en blek skugga av sitt forna jag.
   Blek men otroligt populär. Sedan han började sjunga pÃ¥ svenska igen har hans publik breddats och ökat i antal. Senaste albumet "Vingar" är förmodligen hans största succé sÃ¥ det var ingen större överraskning att finna ett välfyllt dansgolv i den trÃ¥kiga lokalen.
   Att albumet sÃ¥lt i sÃ¥dana massor är en skymf bÃ¥de mot rockmusiken och Rickfors. Han är inte direkt misslyckad pÃ¥ svenska men han ska givetvis sjunga pÃ¥ engelska och inget annat sprÃ¥k.
   PÃ¥ skiva blir hans sprÃ¥kbruk och även uttal pinsamma. PÃ¥ konserten försvann lyckligtvis de värsta grodorna. Jag stod mer och retade upp mig pÃ¥ den otroligt opersonliga framtoningen av hans kompband Radio Rip-Off.
   I närheten av hÃ¥rdrockens suddiga gräns försökte fem kvalitativt duktiga musiker sÃ¥ till den milda grad eliminera Rickfors insatser att göra soul och rock till nÃ¥got individuellt.
   "Vingar" är titeln pÃ¥ albumet, singeln och turnén och den senaste skivans repertoar dominerade konserten som även innehöll de udda lÃ¥tarna "En frusen bild" och "Minnenas hotell" dÃ¥ rockarna fick sällskap av bleckblÃ¥sare pÃ¥ scen.
   Ã„ven den gamla jazzinfluerade pärlan "Easy street" framfördes med den sättningen och dÃ¥ brände det till första och enda gÃ¥ngen. Med en spröd ton och stark röst blev det personligt och bra.
   I övrigt kastade sig Rickfors handlöst mellan ytterligheter denna kväll. Genom hög volym och spektakulär ljusramp som for upp och ned fick konserten en hÃ¥rdrocksinramning som inte hade nÃ¥got berättigande i Rickfors musikvärld.

/ HÃ¥kan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.