Blogginlägg

Ösig rock med begränsad variation

Postad: 2013-06-23 20:23
Kategori: Konserter

Foto: Magnus SundellLee Bains III & the Glory Fires i en intensiv konsert. Från vänster Matt Wurtele, gitarr, Lee Bains III, gitarr och sång, Blake Williamson, trummor, och Justin Colburn, bas och sång.

Foto: Lars Åke MadelidHuvudpersonen Bains stod ibland ute i publiken och spelade och "flög" stundtals över scenen.

LEE BAINS III & the GLORY FIRES
East West Sushi, Örebro 22 juni 2013
Konsertlängd: 22:01-23:10 (69 min)
Min plats: Stående i baren ca 8 m från scenen.


Den outtröttlige konsertarrangören Anders Damberg hade marknadsfört Lee Bains III och hans bands exklusiva Sverigespelning i Örebro som "rakt på truten"-rock och han fick väl till mycket stor del rätt. Det kunde vi konstatera efter en dryg timmes konsert. Men vi var också några stycken som trots ett ösigt framträdande med genomgående intensiv energi och högt tempo saknade lite variation.
   Naturligtvis led vi som åhörare mycket av att vi inte hade gruppens låtmaterial etsade i huvudet och därför hade lite problem att skilja låtarna från varandra. Däremot var det inte svårt att droppa influenser och förebilder i deras musik. Som en grupp från Alabama var det naturligtvis lätt att placera gruppen i den klassiska amerikanska southern rock-genren, tung och gitarrdominerad musik.
   Men där fanns även spår av Creedence, Stones och garagerock. Och när tempot ökade ytterligare och närmade sig gabba-gabba-hey-nivån låg gruppens musik mycket nära autentisk punkintensitet.
   Första minuten av konserten var en sångsoundcheck innan bandet sparkade igång. Och frontmannen Bains III var givetvis kvällens huvudperson utan att ha den direkt personliga utstrålningen. Han jobbade hårt och innerligt, till och med byxorna blev svettiga, och det tog ett tag innan röstens inneboende styrka planterade sig i publikens och mitt medvetande.
   För bara knappt tre veckor sedan upplevde vi på samma plats en konsert med Temperance Movement, en underbar upplevelse, och det var nog största anledningen till att vi bara tyckte att lördagskvällens konsert var okej och helt godkänd. Under andra omständigheter hade Bains och bandet gjort en mer oförglömlig konsert. Så det var egentligen synd om både bandet, Anders och oss.
   Efter en timmes konsert blev Lee och bandet inklappade för en extralåt och de kom lite överraskande överens om att göra Jerry Lee Lewis gamla "Whole lotta shakin' goin' on" eller som Lee ödmjukt förklarade innan:
   - Ni kan säkert den här låten mycket bättre än vi.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (419)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (54)
Konserter (222)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (47)
Maxi12" (35)
Minns (114)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Juni 2013 >>
Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29 30

Björn 14/08: Tack Håkan! En kulturgärning för alla, inte bara för vi som älskar Magnus väldig...

Valbobo 13/08: Ett lite märkligt sammanträffande är att de tre låtar du nämner som djupt person...

Johan S 8/08: Aah, detta är verkligen en gammal favorit. Pubrockpärla! Tycker också Gomm sl...

Jan Lennell 28/07: Petitess, men ändå för ordningens skull; 20 juni ska vara 20 JULi :). Tack för e...

Mats 26/07: Detta är en av 70-talets absolut viktigaste plattor för mig. Såg Tyla Gang på Ho...

TuffeTom 8/07: Beklagar Johan S. Jag missade ditt inlägg. Blev ju en kopia av det du redan s...

TuffeTom 8/07: Håller med om att debuten som soloartist var mycket bra. Men möjligen har du m...

Hans Schönning 4/07: Borde förstått det. Dina texter är alltid underhållande. Vi är ganska svältfödda...

Hans Schönning 3/07: Första Young-albumet kom 1969 och sålunda 50 år sedan. Inte 40 som du felatigt s...

Johan S 1/07: Hmm, måste nog protestera lite mot slutstycket. Henley har ju inte gjort så mång...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.