Blogginlägg
Ösig rock med begränsad variation
Foto: Magnus SundellLee Bains III & the Glory Fires i en intensiv konsert. Från vänster Matt Wurtele, gitarr, Lee Bains III, gitarr och sång, Blake Williamson, trummor, och Justin Colburn, bas och sång.
Foto: Lars Åke MadelidHuvudpersonen Bains stod ibland ute i publiken och spelade och "flög" stundtals över scenen.
LEE BAINS III & the GLORY FIRES
East West Sushi, Örebro 22 juni 2013
Konsertlängd: 22:01-23:10 (69 min)
Min plats: Stående i baren ca 8 m från scenen.
Den outtröttlige konsertarrangören Anders Damberg hade marknadsfört Lee Bains III och hans bands exklusiva Sverigespelning i Örebro som "rakt på truten"-rock och han fick väl till mycket stor del rätt. Det kunde vi konstatera efter en dryg timmes konsert. Men vi var också några stycken som trots ett ösigt framträdande med genomgående intensiv energi och högt tempo saknade lite variation.
Naturligtvis led vi som åhörare mycket av att vi inte hade gruppens låtmaterial etsade i huvudet och därför hade lite problem att skilja låtarna från varandra. Däremot var det inte svårt att droppa influenser och förebilder i deras musik. Som en grupp från Alabama var det naturligtvis lätt att placera gruppen i den klassiska amerikanska southern rock-genren, tung och gitarrdominerad musik.
Men där fanns även spår av Creedence, Stones och garagerock. Och när tempot ökade ytterligare och närmade sig gabba-gabba-hey-nivån låg gruppens musik mycket nära autentisk punkintensitet.
Första minuten av konserten var en sångsoundcheck innan bandet sparkade igång. Och frontmannen Bains III var givetvis kvällens huvudperson utan att ha den direkt personliga utstrålningen. Han jobbade hårt och innerligt, till och med byxorna blev svettiga, och det tog ett tag innan röstens inneboende styrka planterade sig i publikens och mitt medvetande.
För bara knappt tre veckor sedan upplevde vi på samma plats en konsert med Temperance Movement, en underbar upplevelse, och det var nog största anledningen till att vi bara tyckte att lördagskvällens konsert var okej och helt godkänd. Under andra omständigheter hade Bains och bandet gjort en mer oförglömlig konsert. Så det var egentligen synd om både bandet, Anders och oss.
Efter en timmes konsert blev Lee och bandet inklappade för en extralåt och de kom lite överraskande överens om att göra Jerry Lee Lewis gamla "Whole lotta shakin' goin' on" eller som Lee ödmjukt förklarade innan:
- Ni kan säkert den här låten mycket bättre än vi.
/ HÃ¥kan
Sommar13: Mike & the Mechanics
Sommar13: Pugh Rogefeldt
<< | Juni 2013 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | |||||
3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 |
10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 |
24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 |
Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...
Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...
Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...
Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...
Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...
Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...
Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...
Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...
Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...
Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: