Blogginlägg

Trygg succé utan överraskningar

Postad: 2012-10-11 07:53
Kategori: Live-recensioner

Den här recensionen publicerades i en kortare version ursprungligen i Nerikes Allehanda 11/10 2012.

OTIS GIBBS
Scandic Grand Hotel, Örebro 9 oktober 2012
Konsertlängd: 20:00-21.22 (82 minuter)
Min plats: Jag satt(!) ca 10 meter från scenen.


Den bokstavligen väldige amerikanaren Otis Gibbs har ännu en gång besökt Örebro och även denna gång tog han den lilla publiken med storm. Han har sedan sitt förra Örebro-besök för ett år sedan släppt en skiva med den stålhårda titeln "Harder than hammered hell" som musikaliskt faktiskt är mjukare och mer countryfierad än genombrottet ”Joe Hill’s ashes”.
   På senaste skivan omger sig Gibbs med ett band. Ganska anspråkslösa arrangemang som egentligen inte betyder någonting när Otis nu har givit sig ut på ännu en av sina långa och intensiva soloturnéer. Sedan 23 september, när han anlände till Sverige och Varberg, har han uppträtt varje dag, lördag, söndag som måndag, innan han i tisdags avslutade den nordiska svängen med en konsert i Örebro.
   På konsert och på turné med bara sin akustiska gitarr till komp kräver Otis Gibbs sånger inte så mycket mer än en mäktig röst, ett distinkt gitarrspel och, inte minst viktigt, extremt underhållande mellansnack. Historier och anekdoter som vi i flera fall hade hört tidigare men som ändå var lika underhållande den här gången.
   Konsertens 16 sånger under drygt 80 minuter var en trygg och säker succé utan direkta överraskningar. Jag trodde senaste albumet skulle spela huvudroll i tisdagskvällens repertoar. Trots en handfull nya låtar saknade jag ändå skivans klart bästa höjdpunkter, "Christ number three" och "The land of maybe".
   Gibbs inledde aktuellt med ”Second best”, avslutade med ”Detroit steel” och sedan extralåten ”Don’t worry kid” men i övrigt var det några gamla slagnummer som fungerade bäst. Fina och närmast imponerande versioner av "Caroline", "Kansas City" (en egen låt, inte Carl Perkins klassiker) och "Karluv Most" i fina versioner som faktiskt räddade min kväll från att bli en ren och skär förutsägbar upprepning.
   Till det kom Otis Gibbs sedvanliga närvarokänsla och den varma unika kontakten med publiken som verkligen gick att ta på denna kväll. Medan hösten var som mörkast utanför fönstret.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (59)
Blogg (382)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (10)
Jul (51)
Konserter (205)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (43)
Maxi12" (13)
Minns (102)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Oktober 2012 >>
Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30 31        

Siim 17/11: Tack Håkan för en alltid inspirerande artikel, gav mig också inspiration till at...

Olle Unenge 24/10: https://tommyhansson.wordpress.com/category/ciaron-bourke/...

Anders Thelin 7/10: Hej Håkan Tillhör också den exklusiva skara som har El Mirage i samlingen, inkö...

Bubbert 3/10: Bekantar mig precis med hans återföreningsskivor med Mudcrutch (2008 och 2016), ...

Wendyanne 14/09: Är ganska säker på att spelningen med King Kurt på Kolingsborg var på våren 1983...

stefan 13/09: Billy spelar bara på Marlboro Man och enligt mig så är den första versionen de g...

Janne Lennell 2/09: Lipstick.. och Have...är ju en fantastisk avslutning på första sidan...

Janne Lennell 2/09: The Vanjas (som jag såg förra året på Rosengrens) i all ära..men The Magnettes s...

Bubbert 26/08: Wow, Caroline Giertz från TV7:s flummiga spökprogram!...

Anders 24/08: Är det månne Motors som ligger på parkettgolvet?...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.