Blogginlägg
Packmopedsturnéns största ögonblick
Foto: Carina Österling
Hela artistskaran på årets Packmopedsturné. Från vänster Patrik Isaksson, Mats Ronander, Göran Samuelsson, Anna Stadling, Moneybrother (Anders Wendin) och Pekka Hammarstedt.
KONSERT
"PACKMOPEDSTURNÉ 12"
Göran Samuelsson/Mats Ronander/Moneybrother/Anna Stadling/Patrik Isaksson
Borgvik Hyttruinen 30 juli 2012
Konsertlängd: 19:06-20:13 och 20:32-21:38 (133 minuter)
Min placering: Sittande på 8:e bänk i mitten ca 9 meter från scenen.
Årets Packmopedsturné, som initiativtagaren Göran Samuelsson hotat med är den sista på ett tag, har rullat på i total mediaskugga. Först pågick det Bruce-hysteri i en vecka och sedan kom OS och svepte in landet i ett guld/silver/brons-töcken. Allt medan Görans kärleksbarn till turné tagit sig fram på de värmländska småvägarna på moped. Utan att jag har hittat en rad i en anständig tidning.
Resan inleddes i Uddeholm förra måndagen och har på vägen till Borgviks Hyttruin, i måndags, passerat både lador, caféer, kanaler och hembygdsgårdar innan de på lördag kommer till Görans egen hembygd Västra Ämtervik för finalkonserten. Då ska enligt programmet den här 20-årsjubilerande traditionen ha nått sitt slutliga mål.
Den här historien fick sitt första lyft när Totta under 2000-talets inledning gjorde Packmopedsturnén till en riksangelägenhet, en tradition som när Totta gick bort 2005 togs över av Plura och turnén växte och växte fram till förra årets Plura-final. Och vi var inför årets upplaga några stycken som var skeptiskt optimistiska inför fortsättningen med ett helt nytt startfält. Med flera kända intressanta namn men utan någon naturlig mysfarbror eller nationell trivselfaktor i spetsen.
Vi skulle snart få ändra skepsis till fullständig övertygelse. Inför ett publikrekord i Borgvik så presterade Göran, det fantastiska husbandet och de så kallade stjärnorna den bästa Packmopedskonserten jag har upplevt. Jag har trots allt bara upplevt tre upplagor, 2010, 2011 och nu, och utan hemvävda Plura och spektakulära Dregen blev det stort utrymme över till otroliga musikaliska insatser som jag faktiskt inte upplevt på tidigare konserter.
Ljudet var genomgående så bra som det rimligen kan vara. Volymstarkt men ändå klockrent där varje instrument, varje röst (kanske med visst undantag för en hes Moneybrother, se nedan) och varje textrad förmedlades exakt till publiken. På det området fanns det inget mer att önska. Den här konserten var definitivt en större musikalisk upplevelse än exempelvis Springsteen i Hyde Park för drygt två veckor sedan.
Mats Ronander kunde naturligtvis inte axla Pluras inarbetade mantel, full av gemyt och trivsel, men med sin fullständiga integritet som personlig artist med många hits och suveränt gitarrspel blev han en av scenens huvudpersoner. Men vitsen med årets upplaga av Packmopedsturné är just att ingen artist står över någon annan. Än kanske just Göran Samuelsson vars humor och snillrika sånger blev den naturliga länken mellan alla artister.
Som gitarrist fick dock Ronander under den här kvällen många gånger stå tillbaka för rutinerade Bengan Blomgren som både kunde rocka hårt i en Ronander-låt men också förstärka svärtan eller smärtan i en Anna Stadling-ballad, i det här fallet hennes rent ljuvliga version av Steve Earles "Goodbye".
Däremot var Ronander kung på munspel hela kvällen och speciellt under Görans "64 spänn" men ännu mer på det fantastiska solot under Moneybrothers himmelska tolkning av Waterboys "Fisherman's blues" som levererades på både svenska och engelska. Där tog också känslorna över för Anders Wendin som trots en redan sargad och hes röst sjöng bredvid mikrofonen och lyckades hetsa upp publiken ytterligare.
Under Moneybrothers tolkning av "Fulla för kärlekens skull", som funnits på hans repertoar långt innan Packmopedturnén, hörde jag den hesa rösten och trodde det var en hommage till Plura men visade sig troligen vara resultatet av vårdslöst sjungande under en dryg vecka.
Anna Stadling stod däremot för kvällens mest klockrena sånginsatser. Ofta kompad av sin man, gitarristen Pekka Hammarstedt, som utökade husbandet här och där. Bland annat framförde Anna en ny låt, "Bättre dar", från sitt kommande album i höst som hade både en smittsam refräng och ett häftigt dragspelsarrangemang.
Patrik Isaksson framstod på förhand som lättviktaren i gänget på scen. Kanske lite för hurtig och pigg i snacket mellan låtarna men när han fick chansen att sjunga fyra av sina största hits i strålkastarljuset var det ganska tveklöst bra med det utomordentliga kompet i ryggen. Kanske finns det sjukdomsdiagnos på sånt men jag slutar aldrig att älska hans "Hos dig är jag underbar". Som finallåt var den dessutom perfekt.
Givetvis har Packmopedsturnén givit Göran Samuelsson stort utrymme till egna låtar hämtade från sin egen digra produktion. Den här gången presenterade han dessutom flera nyskrivna låtar som kommer på ett album i höst, "E Samuelssons Handelsträdgård". Låtar med både entusiasm, distans och fin poesi. Alltid presenterade med en personlig humor.
Moneybrother höll sig till sin svenska repertoar, kanske av naturliga skäl, och borde väl egentligen ha hetat Pengabrorsan på affischen. Han stod för kvällens fyra energiska höjdpunkter. I högsta grad personligt fast han "bara" tolkade Kirsty MacColl, Eldkvarn, Tom Waits och Waterboys.
Som om inte det musikaliska räckte för kvällen ramades hela kvällen in av en rent andlöst vacker miljö eller som Mats Ronander sa när jag träffade honom vid frukost i morse när han blickade över en nästan tom konsertplats:
- Så fantastiskt fint. Kan vara det finaste ställe jag har gjort konsert på.
Då ska vi komma ihåg att Mats Ronander turnerat upp och ner i Sverige i över 40 år. Men aldrig tidigare varit i Borgvik.
Bandet:
Göran Samuelsson, gitarr och sång
Bengan Blomgren, gitarr
Robert Henriksson, bas
Fredrik Lindholm, trummor
Bengt Bygren, keyboards och dragspel
LÃ¥tarna:
Mandelblom och sjödoft (Göran)
Du får göra som du vill (Patrik)
För kärleks skull (Mats)
Dom vet ingenting om oss (Moneybrother)
Svarta moln (Göran)
Allt jag missat (Anna)
Fulla för kärlekens skull (Moneybrother)
64 spänn (Göran)
Kött och blod (Mats)
Paus
Nästan som en dröm (Göran)
Den nya fabriken (Mats)
Downtown train (Tåget som går in till stan) (Moneybrother)
Förlåt (Anna)
Mitt Stockholm (Patrik)
Lånad hatt (Göran)
Bättre dar (Anna)
Fisherman's blues (Moneybrother)
Gör mig lycklig nu (Mats)
Hos dig är jag underbar (Patrik)
Extralåtar
Sjösättningsrap (Göran)
De som byggde landet (Göran+Moneybrother+Anna+Patrik+Mats)
/ HÃ¥kan
#3: Rockmagasinet Live: The Saints
Jack White: Love interruption
<< | Juli 2012 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | ||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 |
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 |
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 |
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 |
30 | 31 |
Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...
Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...
Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...
Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...
Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...
Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...
Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...
Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...
Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...
Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: