Blogginlägg

Soundtrack: "About a boy"

BADLY DRAWN BOY: About a boy (Reincarnate Music)

Badly Drawn Boy, eller engelsmannen Damon Gough som han egentligen heter, hade bara givit ut ett enda album, "The hour of the bewilderbeast", innan han blev tillfrågad att skriva musiken till den här engelska filmen som bygger på en novell av Nick Hornby. Det var också Hornby som valde Gough till filmen. I sin bok "31 songs", där Hornby listar låtarna som betytt mest för honom, finns Goughs låt "A minor incident" representerad och fick också plats i filmen.
   Fast i boken är det inte Badly Drawn Boys lätta engelska popmusik som är det musikaliska temat. Där har huvudpersonen, Will Freeman som i filmen spelas av Hugh Grant, Nirvana som idoler och titeln på både bok och film kan ses som en ordlek på Nirvana-låten "About a girl".
   Gough, känd för sitt skägg och sin stickade mössa, var alltså relativ nykomling när han fick det här ärofyllda uppdraget att skriva filmmusik. Men lyssnar man på debutalbumet finns redan där den cineastiska tanken i musiken där korta instrumentala snuttar avlöser de konventionella låtarna.
   Trots mixen av riktiga låtar och små korta instrumentala stycken är "About a boy" ett soundtrack som musikaliskt står på egna ben och verkligen kan tituleras Badly Drawn Boys andra soloalbum.
   Redan första låten, "Exit stage right", är en naiv, enkel och liten instrumental trudelutt på 21 sekunder som direkt fångar den engelska vemodiga stämningen.
   Även nästa låt, "A peak you reach", har en spontan prägel där Gough hummar och låtsassjunger på slutet innan första mästerliga låten dyker upp, "Something to talk about".
   Det är uppenbart en hitlåt i min värld. Som en lättsam Elliott Smith med bara akustisk gitarr till komp sjunger Gough alldeles fantastiskt. Just kopplingen till Smith och hans vemodiga mästerverk återkommer flera gånger påskivan. Lyssna bara på "Above you below me", "Walking out of stride" och Hornby-favoriten "A minor incident".
   Och skivans höjdpunkter avslutas sedan så naturligt och fenomenalt med sista låten "Donna and Blitzen". En 50-tals-inspirerad ballad som är både storslagen och jordnära i ett fantastiskt stråkbaserat arrangemang.
   Med så många toppar gör det inte så mycket att ett flertal korta instrumentala låtar hackar upp helheten.

Innehåll:
1. "Exit Stage Right"
2. "A Peak You Reach"
3. "Something to Talk About"
4. "Dead Duck"
5. "Above You, Below Me"
6. "I love NYE"
7. "Silent Sigh"
8. "Wet, Wet, Wet"
9. "River, Sea, Ocean"
10. "S.P.A.T."
11. "Rachel's Flat"
12. "Walking Out of Stride"
13. "File Me Away"
14. "A Minor Incident"
15. "Delta (Little Boy Blues)"
16. "Donna and Blitzen"

/ Håkan

Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...

Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...

Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...

Anne-Lie Dahl Parkegren 16/01: Hej! Jag, en tjejkompis och lilla syrran var på hans konsert. Tror vi satt på...

Peter Jönsson 1/01: Hej Håkan, Bra och nykter recension av Indoor Safari. (Tror emellertid att Nic...

Per Magnusson 29/12: Hej, ang svenska The Howlers inspelning av "Susie Q", som var b-sida på deras e...

Torsten Ståhlberg 29/12: Ang. SAM & DAVE/PERCY SLEDGE/ARTHUR CONLEY/TENDERS: Idrottshuset 25/10 1967. P...

Jan Boholm 13/12: Den här plattan gjorde mig glad, varm och trygg! Har gillat hans lågmälda pla...

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.