Blogginlägg

Lågmäld ”country girl”

Postad: 2012-03-28 07:50
Kategori: 90-talskonserter



Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 20/5 1994.

MARIANNE FLYNNER
Ritz, Örebro 18 maj 1994


Maj är en bedräglig konsertmånad. Är det inte sommarvarma, ljusa kvällar så hänger regnbet i luften plus en Europacupmatch av rang på tv:n.
   Ja, vi stod som vanligt och letade undanflykter och sökte ursäkter å Örebropublikens vägnar inför Marianne Flynners besök i onsdagskväll. Det var med andra ord inte trångt på Ritz.
   Marianne håller en låg profil på sin artistkarriär. Med en helt akustisk ljudklang och ett lätt countryfierat sväng.
   Att hon sadlat om efter några år i den högljudda rockbranschen har sin alldeles naturliga förklaring.
   Efter en mycket allvarlig hörselskada 1987, då läkarna inte gav henne något hopp om att någonsin kunna spela igen, har hon mirakulöst återvänt till scenen med en för svenska förhållanden udda musiksort som akustisk pop.
   I höstas fick hon en osannolik stor hit med ”Country girl” som då tillhörde de mest spelade låtarna på radion. Låten kom som en central (avslutning) i hennes 45 minuter långa framträdande.
   Hon svingade sig med lätthet upp i falsettsekvenserna och även i övrigt påminde hennes stil om Joni Mitchell - fast med bättre låtar.
    Som vi redan visste krävs det i denna begränsade sättning, Ludde Widegren kompade på gitarr, mycket starka melodiska låtar. Marianne Flynner har en stark låtrepertoar även om själva uppträdandet inte var traditionellt starkt.
   Hon skriver på engelska, coverlåtarna (Crowded House) var på engelska men mellansnacket var på välformulerad och kvick svenska med självdistans och humor.
   Med små medel utan större gester gjorde Marianne Flynner ett gediget intryck på Ritz.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (444)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (70)
Konserter (233)
Krönikor (151)
Larm (20)
Listor (49)
Maxi12" (35)
Minns (133)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Mars 2012 >>
Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30 31  

Per-anders Karlsson 26/11: Väldigt välskriven artikel. Har länge velat besöka Friar Park. Finns faktisk...

Kjell J 25/11: Vem kan vara utan covern på "Anna"? Inte jag i alla fall....

Hans Odelholm 24/11: Hej Håkan Jag har liksom du lyssnat på podden ’Hundåren’ om Peter LeMa...

Per Ullén 21/11: Jag tycker att det tråkigt att efter att du har haft en väldigt intressant blo...

Jan Arne Martin Lennell 21/11: Tack för tips om podden. Babylon Zoo? Absolut. Har albumet med hiten (?) Spacem...

Per Rosén 19/11: Hej! Nyfiken på var du hört att första spelningen på turnén var i Stockhol...

Björn Stein 14/11: Lyssnartips, lyssna på Fred Eaglesmiths syn på ämnet tribute band på skivan ...

Björn Stein 13/11: Killen i mittten bekräftar nog din teori, gött solo. en pärla till poplåt! R...

Jan Arne Martin Lennell 31/10: Daniel Romano hade jag aldrig hört talas om förrän jag nyligen fick tips av g...

Håkan Gustavsson 30/10: Rolig återblick! Vissa saker behöver mer än 10 år för att man ska se klart...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.