Blogginlägg

Rockturné i det lilla formatet

Bilder: Jan-Ola SjöbergDenny Laine (med fru Jo Jo) på Glädjehuset (Kåren) i Stockholm.

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 6/9 1980.

DENNY LAINE BAND
Glädjehuset, Stockholm 4 september 1980

Denny Laine med band befinner sig på turné. En rockturné i det lilla formatet. En ovanlig och annorlunda inramning för den äldste Wings-medlemmen efter Paul McCartney. Inga jetplan, inga limousiner och inga mastodontarenor. Bandet inriktar sig istället på småklubbar och mindre lokaler i all anspråkslöshet.
   Den minimala förhandsreklamen för Stockholmsbesöket besannades av att blott ett par hundra mött upp på gruppens enda konsert i Sverige. Laine var avspänd och lössläppt på scen men hade ändå de stora stjärnornas otyglade sätt att bli försenad en timme.
   Bandet som Laine samlat omkring sig är mest gamla vänner, bland annat Wings-trummisen Steve Holly och Laines fru Jo Jo som körade, spelade tamburin och maraccas, utan att nämnvärt påverka helhetsintrycket.
   För att vara ute på turné är gruppen sparsamt representerad på skiva. Konserten innehöll därför många nya, tidigare okända, låtar plus Laines gamla klassiska hits ”Go now” och ”Say you don’t mind”.
   Men också några låtar av Laines fåtaliga Wings-låtar låg naturligtvis strategiskt utplacerade i konserten. ”Time to hide”, som begåvats med ett ”Band on the run”-sound, både inledde och avslutade den timmen långa konserten. Dessutom ingick en Wings-låt, ”Weep for love” en fin låt, som finns inspelad men ännu inte släppt på skiva.
   Apropå Wings avfärdade Denny Laines alla rykten om sprickor i gruppen. De samlas redan nästa vecka för repetitioner till kommande skivor och turnéer.
   Av sina omtalade instrumentala färdigheter visade Denny det mesta på gitarren. Men allra mest var hans röst en pärla såväl i de gamla som de nya låtarna. Inledningen till ”Go now” var ljuv.

Denny Laine, sång/gitarr
Jo Jo Laine, sång
Gordon Sellar, bas
Andy Richards, keyboards
Steve Holly, trummor
Michael Piggott, gitarr/fiol


Dagens Nyheter 6/9 1980.


Svd 6/9 1980.

/ Håkan

Silja 6/10: Arrival heter instrumentallåten. Fin melodi som jag känner igen med en annan t...

Peter 26/09: Jag liksom alla journalister då tyckte Stockholm 1988 var mycket bättre. Jag l...

Jerker Emanuelson 29/08: Kul att ses! Du skriver att Bob hade olika kompband på de andra spelningarna me...

Tomas Skagerström 14/08: Hej "Håkanpop". Kul att hittat till din sida./tegelgubben....

Håkan Gustavsson 16/06: Vilket kul och bra initiativ! Ser verkligen fram emot lite inspiration och för...

Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...

Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...

Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...

Anne-Lie Dahl Parkegren 16/01: Hej! Jag, en tjejkompis och lilla syrran var på hans konsert. Tror vi satt på...

Peter Jönsson 1/01: Hej Håkan, Bra och nykter recension av Indoor Safari. (Tror emellertid att Nic...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.