Blogginlägg
”Driving rain”
Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 10/11 2001.
PAUL McCARTNEY
Driving rain
(EMI)
En av världens största melodisnickrare har (tillfälligt?) förlorat sin gudabenådade gåva. De två låtar han här har skrivit med sonen James har så otydlig struktur att jag misstänker att de skrevs samtidigt som de spelades in.
De senaste årens engagemang i klassisk musik, poesi, måleri och inte minst kärleken har nu splittrat den gode Paul som på måndag levererar en skiva av uppseendeväckande medioker och ojämn kvalité.
"Driving rain" är givetvis en hyfsad skiva efter konventionella mått mätt. Men är man en före detta Beatles-medlem och har en tidvis fantastisk solokarriär på över 30 år bakom sig får man stå ut med höga krav och enorma önskemål att hela tiden vara på topp.
Drygt 67 minuter med både pop, snälla ballader, rock, instrumentala sekvenser och till och med experimentella inslag. Men det pendlar påfrestande mellan hackat och malet.
Min favorit-McCartney är spontan, live i studion, starka melodier och utan pretentiösa inslag. Det är bara ibland som Paul tillfredställer mina önskemål. "Lonely road", "Your way", "I do" och "Tiny bubble" har de anspråkslösa ingredienserna.
Medan "Spinning on an axis", där basisten i McCartney får helt funkigt spelrum, och experimentella "Rinse the raindrops", tio minuter och tolv textrader, känns allt annat än intressanta.
Och de riktigt storslagna melodierna är få och sporadiska. Det oändliga temat på första singeln och balladen "From a lover to a friend" känns redan utnött medan "Your loving flame" är en bättre och fräschare variant på kombinationen ballad/kärlekstext.
Enda låten det riktigt slår gnistor om är "Magic" som är både enkel, maffig och genial.
/ Håkan
Totta Näslund konsert
Omfattande men inte speciellt användarvänlig rockbok
<< | November 2001 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | |||
5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 |
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 |
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
26 | 27 | 28 | 29 | 30 |
Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...
Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...
Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...
Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...
Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h...
Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...
Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...
Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...
Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...
Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g...
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: