Blogginlägg

”Hela vägen”

Postad: 2002-07-03 12:20
Kategori: Skiv-recensioner

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 3/7 2002.

TOMAS LEDIN
Hela vägen
(Anderson/Warner)


Tv-reklam, pressuppbåd och marknadsföring. Man kan lätt få känslan av att Tomas Ledin gjort en ny skiva. Men precis som 1993, 1996 och 2000 så har han gjort ett album som starkt påminner om skivan innan.
   Logotypen är i sedvanlig ordning ny och elegant och på omslagsbilden står han med elgitarren i högsta hugg. Men sedan upphör nytänkandet ty Ledins låtskrivande, sjungande och musicerande tar inga som helst nya vägar på "Hela vägen".
Det är som om tolv år gamla comebackskivan "Tillfälligheternas spel" och låtarna därifrån, som 1991 resulterade i en gränslöst populär Rocktågsturné, fått stå modell för alla skivorna därefter.
   Om jag vore positivt lagd i ämnet så skulle jag påstå att man kan lita på Tomas Ledin. Det är med andra ord inte speciellt upphetsande att lyssna på "Hela vägen", bara två år efter den senaste skivan. Den varken utmanar, tar risker eller bjuder på något nytt.
Återföreningen med producenten Lasse Andersson understryker bara den trygga och stundtals tråkiga ambitionen att inte våga gå utanför de folkhemsförankrade Ledin-ramarna.
   Då låter det betydligt roligare och mer intressant om Anders Glenmarks inhopp som producent på hälften av albumspåren. Glenmark har en förmåga att med små medel framkalla klanger och stämningar långt utanför Ledins fyrkantiga sound.
   Dansstegsrytmen i "Kyss mej som du gjorde då", det nästan U2-influerade arrangemanget i "Hela vägen för din kärlek" och Agnetha Kjörsviks underbart vackra körsång i "Kvinnan som skulle förändra mitt liv" räddar skivan från ett riktigt magplask. Trots att melodierna är karbonkopior på karbonkopior.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (408)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (55)
Konserter (227)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (48)
Maxi12" (35)
Minns (113)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Juli 2002 >>
Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30 31        

Björn Stein 18/03: Relaterat: Ian Dury hyllar sin hjälte under 3.33 på den fantastiska Sweet Gene V...

Tommy 18/03: Det har kanske inte med saken att göra, men jag vill påminna om Ian Dury&The Bl...

Janne 15/03: Van Morrisons No guru no metod no teacher gick inte hem, ser jag. Smaken är olik...

Bubbert 13/03: Vad har hon pysslat med sedan 1986/1987 ?...

Bubbert 2/03: Liten petitess, årtalet i bildtexten ska vara 2019, inte 2018....

Perre 1/03: Håkan, tack för den bästa runan som skrivits såhär dagarna efter...

Peter Lundmark 27/02: Saknad, men aldrig glömd....

Björn Stein 27/02: "Jag sitter ensam på min kammare och slåss med tomma ord Blickar tankfullt ut p...

Björn Stein 27/02: Tack Håkan...3+7=11 ...

Dan Jansson 25/01: Hej! Läser med nöje din artikel om Basse Wickman. Själv håller jag på med en ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.